Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Landsdelar och befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
staden Kiev kunde icke längre upprätthålla sitt övervälde.
Fördelningen av delfurstendömena förekom så småningom icke vidare,
och de starka moskovitiska furstarna hade ingen svårighet att »samla
ihop» länderna, enär folket i
allmänhet redan erkänt ryska
rikets enhet. Om Ryssland
alltid varit ett i nationell anda,
blev det nu också ett i
verkligheten.
Folket var, liksom familjen
på den enskilda egendomen,
tsarens myndling, ocli
friheten erhölls, icke på grund
av konstitutionella prerogativ
utan av »lille fars» nåd.
Tsaren kunde straffa strängt, men
kunde också vara nådig. I
alla fall utövade han sin
fta-tria ftotestas. Då Ivan den
förskräcklige mördade ocli
förminskade högadeln, som
visade tecken till oberoende,
gick nationen icke emellan,
utan blickade fortfarande upp
till tsaren, som klokt nog
gynnade massorna på bekostnad av de högre klasserna. Huru
hårresande hans grymhet än var, kan den på intet vis tillskrivas
det ryska politiska livets förhållanden, utan endast tidsandan,
vilken sannerligen icke var bättre i England under Henrik VIII
eller i Italien under Borgias. I ryska folkets ögon var Ivan
fortfarande »lille far». Föreställningen om imperalistisk
förmyndarskap var så rotfäst hos massorna, att de, även då förföljelser
drevo folket till uppror, gjorde detta med anspråk på att resa
sig endast mot en olaglig suverän och valde en annan, ofta en
usurpator, vilken det framställde såsom den äkta kejsaren, i det att
den, som innehade tronen, förklarades för en bedragare.
Nationaldräkt.
Moskva.
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
