Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Ivan IV Vasiljevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vittne, den siste tyska stormästaren Gotthard Kettlers råd Salomon
Henning berättar sålunda. I tre ryttarskaror under befäl av furst
Michael Vasiljevitj Glinski, en broder till Ivans gemål, Daniil
Romano-vitj och förre tsaren av Kasan Sjig-Alej, hade ryssarna omkring
70,000 man starka ridit in i Lifland, där de funno landet utan allt
skydd. De vilda, mest av tatarer, tjerkesser och mordviner bestående
trupperna hade befallning att genast vända om, om de funno
ordensmästaren och biskoparna stå rustade vid gränsen. Som de emellertid
icke funno något motstånd, härjade de så mycket förskräckligare
det värnlösa landet, men flydde genast på sina snabba hästar, så
snart de stötte på motstånd. Såsom åsyna vittne skildrar Salomon
Henning deras framfärd på följande sätt: »Högste fältherren för
detta tåg kallar sig en tatarisk kejsare, Zerzialei, som rasar blott allt
för vildsint på dessa tåg, ty han hugger havande kvinnor i stycken
och spetsar småbarn på gärdsgårdsstörarna, slår unga och gamla
människor till marken, skär upp dem i sidorna, strör krut i dem och
spränger sålunda de arma människorna i sär. Item hugger han på
otaliga itu halskoterna från strupen och låter dem så ligga med till
hälften avskuren hals, till dess att de med stor ångest och pina kvävas
i sitt blod ... De ha också späckat många med kådiga spånor, bundit
och bränt dem till döds . . . summa vem kan för hj ärtesorg berätta
detta tatariska vilddjurs alla grymheter». »På detta sätt», säger
Schie-mann, »gjorde Moskva första försöket att fatta fast fot i Västerlandet. »
Efter Silvesters och Adasjevs fall omgav sig tsaren med nya
gunstlingar, av vilka boj ären Basmanov, furst Vjasemskij och den
skänd-lige Maljuta Skuratov Bjelski utövade ett olycksbringande
inflytande på honom. Den förändring, tsaren undergått, gav sig också
tydligt tillkänna i en rad avrättningar, som förråda Ivans hemska
glädje åt att blodigt martera sina offer, och då snart ingen mera
kände sig säker till liv och egendom, flydde många bojarer till
Litauen. Ivan levde alltmera in sig i den föreställningen, att han omgavs
av förrädare och att Silvesters och Adasjevs anhängare med
utländsk hjälp sökte återtaga sin ställning. Då Ivan därtill på sin
begäran om en av polska konungen Sigismund Augusts systrars
hand fått avslag, förmälde han sig den 21 augusti 1561
medentjerkes-sisk kvinna, som dessförinnan måste döpas och vars barbariska väsen
ytterligare stegrade hans vilda böjelser. Den förbittring han hyste
mot Lifland och Litauen stegrades ändå mera, då den polska
prinsessan Katarina, om vars hand han erhållit, förmäldes med den
svenska konungen Erik XIV:s broder, hertig Johan, och Lifland
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
