Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Ivan IV Vasiljevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avrättningsplats bakom Kreml under i6:de årh.
erkände Polens överhöghet. Då slutligen en hans här, som anfördes
av vojvoden i Dorpat, Andrej Michaelovitj Kurbskij, lidit ett nederlag,
rågade detta måttet på hans vrede, och han beslöt att själv övertaga
befälet över sin armé. Erövringen av Polozk den 15 februari 1563
visade vilket öde Ivan beredde de besegrade. Den litauiska vojvod,
som lett försvaret, ävensom den katolska biskopen fördes i
fångenskap till Moskva, staden plundrades, de katolska kyrkorna
förstördes, munkarna slogos ihjäl, alla stadens judar dränktes, och endast
de 500 legoknektar, som Ivan lovat pardon, fingo avtåga obehindrat
och erhöllo därtill av den nyckfulle tsaren dyrbara pälsverk såsom
gåva. I Moskva firade Ivan därpå en glänsande triumf, och de
andliga, vilka i procession tågade honom till mötes, uttalade den tanken,
att han befriat Polozk från de bildstormande lutheranerna och
samlat de övriga kristna till den rätta tron. De svåra nederlag, de ryska
härarna ledo vid Ula och därefter vid Orsja förmådde emellertid
Ivan att avstå från sin föresats att själv träda i spetsen för sin här,
och nu upptogos framför allt hans tankar av hämnd på hans
förrädare och av omsorger för sin egen personliga säkerhet; allt annat
trädde för dessa tankar i bakgrunden.
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
