Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Ivan IV Vasiljevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han för sin egen säkerhet och statens trygghet behövde en
särskild livvakt. Därpå utvalde han ett antal städer ur hela riket och
i Moskva ett antal gator, vilka han förklarade för sin enskilda
egendom. Detta var den s. k.
oprisjt-ninan, d. v. s. det »utsöndrade »,
medan det övriga Ryssland
betecknades såsom semsjtjina
d. v. s. landskap, som
fortfarande förvaltades av bojarrådet.
Genom oprisjtninan kom
Moskva att ligga i områdets mitt, och
detta omfattade hela norden
m ed den nya genom engelsir
än-nen öppnade handelsvägen.
Redan två dagar efter dessa
bestämmelser började Ivan
bestraffa de föregivna förrädarna.
Två furstar Sjuiskij, far och son,
halshöggos, och därefter flera
andra, varemot en furst
Sjevy-rev spetsades. Andra förvisades
eller berövades sin förn ögenhet
eller nödgades underskriva
urkunder, i vilka de bekände sig ha sammansvurit sig mot tsaren
tillsammans med Litauen, Krim eller andra hans fiender. Härmed
hade tsaren dessa olyckligas liv i sina händer och kunde vid
tillfälle förfara med dem efter behag. Tills vidare sörjdes för hans
nya livgardes organisation. Han valde icke, såsom han först
förklarat, 1,000 utan 6,000 män med hustrur och barn, mestadels
personer ur de lägre klasserna, vilka utrustades med fast egendom,
från vilken de förra ägarne, 12,000 fan: il jer, utan vidare fördrevos.
Värst av allt var, att ingen rätt gavs not oprisjtninans
medlemmar. Hela sensjtjinan var nän ligen utlämnad åt dem till
plundring, och till tecken på deras bestämmelse buro de yxa, hundhuvud
och kvast, symboler som betydde, att de skulle hugga huvudet av
förrädarna, bita samt sopa ut dem, och som injagade den största
skräck hos befolkningen. Huru dessa opritsjniki foro fram, frångår
bäst av den omständigheten, att än i dag i de rysk-polska länderna
en bov och rövare kallas okryszok. Berättelserna om deras brott
och övervåld och en blick på hovlivet i Alexandrovo visar bäst, huru
338
Opritsjniki.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
