Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Kosackerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ilja Rjepin: Saporogerna (i:sta utkastet). Tretjakov-gall.
kerna med sitt djupaste hat oeh förakt och sökte på allt sätt åter
nedtrycka dessa förlupna bönder, som vågade likställa sig med
slachtan, till deras förra underordnade ställning.
Sigismund August sökte emellertid införliva kosackerna med den
polska staten genom att ställa dem under starosterna, på samma
gång han inskränkte deras antal och bestämde deras sold. Först under
Sigismund III beslöt 1590 års polska riksdag att betala 6,000
kosacker, som uppfördes på en lista och kallades »registrerade». Deras
överbefälhavare var alltid en polsk kronhetman, så att kosacken
skulle bilda endast en del av den polska hären. De registrerade
erhöllo jord till egendom, en egen domstol och fingo fritt välja sina
förmän; alla de övriga, icke registrerade, som utgjorde flertalet, skulle
återvända till bondeståndet. Slachtan ville emellertid icke veta av
ens dessa 6,000 man, utan behandlade dem såsom blotta militärer.
Detta gav anledning till strid. De registrerade rotade ihop sig med de
icke registrerade och reste sig mot regeringen, överföllo slachtan på
dennas gods och gjorde under självvalda anförare plundringståg till
Turkiet och tatarernas område.
Härigenom uppstodo många svårigheter för den polska regeringen,
enär kosackernas övermod ständigt hotade framkalla det farliga
kriget med Turkiet, och oupphörligt ingingo klagomål från osmaner,
som lidit skada genom de fräcka kosackerna. Alla befallningar buro
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
