Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Den stora schismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
batet, som icke ens var tillåtet för de andra prästerna. Klostren blevo
ett lastens tillhåll, och munkarna, vilka betraktade sig som det
privilegierade prästerskapet, lyckades i sina händer hålla landets
biskopssäten och andra högre
värdigheter. På detta
sätt uppstod redan från
begynnelsen en rämna
i kyrkan, ity att de
högre ämbetena
stannade hos en
fördärvad, sluten
korporation, medan
församlingarna överlämnades åt
okunniga, utfattiga
präster, vilkas
intellektuella ståndpunkt icke
var högre än den
okunniga menighets, vars
lärare de voro.
Den bysantinska
kulturen, som i många
avseenden var mycket
ytlig, inträngde i andra
punkter däremot
mycket djupt i nationens
samvete. Den styrde
förnämligast det
religiösa livet och hettes
också vara en
ledstjärna för det ryska folkets
moraliska liv; den
förskönade och stödde
regeringsmaktens inhemska tillbehör, men,
såsom den ryske
historieskrivaren Kljutsjevskij säger, »stannade dess verkan vid mässans
firande och visade sig av noll och intet värde på den politiska
organisationens fält. Den införde några principer i den
borgerliga rätten, isynnerhet beträffande familjeförhållandena, men
framträdde endast svagt i sederna och ännu svagare i nationens ekono-
445
Del av ett snidat träkors, i6:de århundradet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
