Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Sederna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idéer? Vi tala såsom vi tänka fattigt, och vi känna också på samma
sätt. Vi ha varken naturligt mod eller berättigad stolthet eller ädel
flykt eller medvetande av vår värdighet. Våra seder göra oss till
Europas skamfläck, visa oss benägna för stöld, mord, ohederlighet i alla
våra förhållanden och tygellöshet i alla våra handlingar.» Efter
denna bekännelse söker Krizjanitj
orsaken till ett slikt tillstånd och finner
den i frånvaron av all frihet, överallt
ser han soldater, poliskonstaplar,
angivare, tullnärer, en hel armé, som icke har
annat göra än att hindra folk göra vad
det vill. Följaktligen ha alla fått vanan
att leva ett fördolt liv, undandraga sina
minsta handlingar blickarna, och därpå
vinner varken moral eller heder, men
samhället förlorar i stället all möjlighet
att använda sina bästa krafter. Maktens
hantlangare, som för övrigt äro
otillräckligt avlönade, ha ingen annan utväg för
sitt livsuppehälle än att deltaga i de missgärningar, som de äro ålagda
att avstyra och beivra, och att stjäla med tjuvarne. Denna
organisation är endast en »ömsesidig plundringsöverenskommelse.»
Läkemedlet? Den politiska och sociala byggnaden måste om göras från
grunden, men vem skall åtaga sig detta? Krizjanitj ser icke allenast
klart in i det århundradet •— utan också måhända in i tider,
som äro oss mycket närmare. Krizjanitj räknar nämligen icke på
moskoviterna själva för denna uppgift. De vilja icke göra sig själva
gott, om man icke tvingar dem därtill. »Till deras tycka har försynen
givit dem verktyget för de nödiga reformerna i självhärskardömet;
utanför detta ingen räddning.»
Vilka äro emellertid de nödvändiga reformerna? Enligt Krizjanitjs
mening utgöras dessa av fyra huvudåtgärder, som emellertid illa
stämma överens, och för övrigt på ett sällsamt sätt motsäga hans
antigermanska panslavism. Han vill, att undervisningen skall
utvecklas, men, ehuru själv skriftställare, uttalar han en egendomlig
ringaktning för böckernas döda bokstav. Han framhåller
nödvändigheten av att tillägna sig en omfattande teknisk uppfostran, men,
fastän tyskarnas fiende, ser han inga andra än dem, deras ingenjörer
och deras arbetare, som kunna tjäna till hans nya landsmäns lärare,
liksom han räknar på deras kapital till att uppliva det moskovitiska
508
Flicka med ämbare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
