Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Streltsys uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då den »falske» Dmitrij med förtvivlans mod försvarades av sin
utländska livvakt, sade ryssarna: »Se bara, vad tyskarna äro för ena
trogna hundar: låt oss slå ihjäl dem allihop!» Under den »stora
oredans» dagar förekommo ofta angrepp på utlänningarnas liv och
egendom, alldeles som i våra dagars pogromer mot judarna. Peters
tid var särskilt ägnad till att underhålla och underblåsa ryssarnas
hat mot utlänningarna, och för de nationalistiska, konservativa
ryssarna var »tyska» förstaden en nagel i ögat. Man ville en gång
för alla göra upp saken med de hatade västeuropéerna. Även de
högre ryska samhällskretsarna hyste stor obenägenhet mot
utlänningarna, och det ryska prästerskapet gjorde också allt för att i
överensstämmelse med de bysantinsk-tatariska tendenserna hos
folket ivra mot det utländska väsendet. Men även en så upplyst
man som den förut omtalade Jurij Krizjanitj, en själsfrände till
Peter och, så att säga, förmedlare mellan Europa och Ryssland, är
särdeles uppbragt över den framskjutna ställning, som
utlänningarna och till på köpet protestanter, såsom holländare och
engelsmän, intogo i Ryssland. »Vårt folk», säger han, »är nu en gång
belastat med en sådan förbannelse att alltid ha främlingar på halsen:
tyskar, judar, skottar, zigenare, armenier, greker, som suga ut vårt
blod.» Värsta faran lurar från tyskarna, om vilka han säger:
»Tyskarna hitta ständigt på och skriva mycket osant om oss slaver,
särskilt ryssarna. Men inga utsuga och göra vårt land så fattigt som
dessa tyskar, ty de äro som riktiga gräshoppor och löss. Intet folk
under solen har sedan urminnes tider varit så förfördelat och skymfat
av främlingar som vi slaver av tyskarna. De klandra oss för att vi
äta saltad fisk, som man känner igen redan på lukten, men själva
förtära de ost, varur de peta mask med skedar. De göra narr av oss
för att vi kalla oss gossudarens trälar, men själva kalla de sig
vasaller och knektar. De prisa sitt självsvåld och sin mångtyranniska
styrelse, men förakta den solida ryska autokratien. Funnes inga
tyskar, vore det bättre beställt med den ryska handeln. Deras
vinstbegär stillas lika lätt som man fyller en trasig säck» (Jensen).
Krizjanitj klandrar såsom ett folks värsta egenskap, att det aktar endast
det utländska och menar, att de folk, vilka utom latin och grekiska
lärt sig även andra, nyare språk, förnedrat sig därigenom; böjelsen
för främlingarna vore en sjukdom, och man borde icke låta besticka
sig av deras yttre älskvärdhet, medan de i själva verket gödde sig
med ryssarnas svett och tårar; ryssarna hade mindre självkänsla
än turkar och tatarer, som icke låta smäda sig av främlingarna.
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
