Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Streltsys uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vi äro», säger han, »av ödet utsedda att bli ett offer för
främlingsväldet. Utlänningarna sitta på vår nacke; de äro som björnförarna,
vilka draga en ring genom vår näsa och leda oss omkring. De äro
gudar, vi äro narrar. De husera hos oss som herrar. Våra kungar
äro deras tjänare.» På fullt allvar pekar Krizjanitj på Kina, som
gör väl i att alls icke släppa in främlingarna i sitt land.
Till och med många av Peters samtida, vilka sedermera räknades
till hans medarbetare och själsfränder, voro avogt stämda mot
»tyskarna». Till dessa tyskfiender hör bland andra bonden Ivan
Ticko-novitj Porosjkov, född i byn Pokrovskoje nära Moskva år 1660,
död såsom fånge i Peter Paulsfästningen vid Petersburg 1725.
Samtida till tsar Peter och tillgänglig för praktiska reformer, saknade han
icke blick för den nya tidens krav, på samma gång han i sin religiösa
och sedliga åskådning stod på strängt konservativ grund och
bevarade den gammalryska misstron mot allt utländskt. »Det första
man känner om denna märkliga bondes liv är, att han en gång suttit
fängslad därför att han jämte sin broder Roman opponerat sig mot
de nya upptåg ochrden »främlingsmani», som sedan yppade sig vid
tsar Peters tronbestigning. Utan att ha åtnjutit någon undervisning
eller skolgång, var han dock genom självstudier ovanligt kunnig,
hade studerat bibeln och rysk kyrkohistoria grundligt och lär till och
med ha varit något förtrogen med latin, grekiska och polska språken.
Dessutom var han mångsidigt begåvad, särskilt i
tekniskt-meka-niska värv, och förutom sitt lantbruk idkade han handel och
»fabriksrörelse» (brännvinsbränneri), hade en tid anställning i kronans
myntverk på grund av sina insikter i mineralogi samt var förfaren
i vapensmide och artillerikonst» (Jensen). Även Porosjkov
anmärker i sin skrift: Faderliga testamente, att »alla utlänningar vore till
skada för Ryssland, och även om de tillfälligtvis kunna behövas
såsom ryska läromästare, böra de icke få hemortsrätt i landet. Med
sina leksaker och drycker locka de årligen tusentals rubler ur våra
fickor», klagar han. »Det är sant», säger han också, »att tyskarna
äro oss vida överlägsna i vetenskaper, men ryssarna äro, Gud ske
lov, i begåvning dem ingalunda underlägsna, och de smäda och
förakta oss utan orsak.» Han varnar för att tro utländska militärer,
vapenleverantörer och ivrar i synnerhet mot lutheranismen; i hans
ögon är IyUther »kättarnas kättare» och »satans sändebud».
Djävulen hade i förstone sökt med öppet våld tillintetgöra kristendomen,
men då detta icke lyckades, tog han sin tillflykt till list och
uppenbarade sig i hemska skepelser än såsom Arius och Nestorius, än såsom
5i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
