Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Tsar Peters krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilka den införlivats sedan Bogdan Chmelnitskijs tid. Landet
bevarade ännu mycket av sin självstyrelse, och dess hetman kände sig
endast som en med mycket lösa band vid tsarens vilja bunden vasall,
vars politiska
övertygelse och personliga
fördelar ganska ofta
stredo mot tsarens
avsikter och
intressen. Icke heller
saknades hatet mellan
varandra
bekämpande partier. De
demokratiska kosackelementen, som hade sin
stödjepunkt i den
saporogiska
militärrepubliken, stodo i
strid med
hetma-nens monarkisk-by-råkratiska tendenser;
i städerna stodo
borgare och soldater
fientligt mot
varandra; Polen hade
många anhängare,
och icke så få voro
beredda att när som
helst se sina intressen
till godo genom ett
förbund med tatarkanen på Krim. Under dylika omständigheter
kunde rentav ifrågasättas, om icke Lülryssland åter skulle gå
förlorat för Moskva, och dess befolknings »obeständighet» hade redan
i iy:e århundradet blivit ett ordspråk. Ingen hetman hade emellertid
i Moskva haft större förtroende än den hetman, som vid tiden för
Karl XII:s infall i Ryssland styrde och ställde i Lülryssland.
Av lörd Byrons dikt och Horace Vernets tavla känner man sägnen
om Mazepa och huru han kommit till kosackerna. En polsk adelsman,
med vars hustru Mazepa haft ett förhållande, skulle ha låtit binda
honom på en vild häst, som bar honom till kosackerna. Fullt så
romantiskt var emellertid Mazepas äventyr icke. Passek, som
120
Kosackhetmanen Mazepa. Efter målning av I. T. Norblin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
