Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tsar Peter, kyrkan och Raskol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktiga underverk och bedragarne straffades strängt: en präst, som
föregivit sig äga en undergörande helgonbild, fick knut därför att
bilden icke gjort något under, då den fråntogs honom. Hos alla
inskärptes att iakttaga måtta med uppförande av kyrkor och kapell,
och den lynchjustits, som
utövades på personer, som under
påsken icke gingo i kyrkan, i
det att de begötos med vatten
eller neddoppades i vatten,
förbjöds på det strängaste.
Detta s. k. »Andliga
reglemente» har blivit ryktbart,
enär det visat sig, att tsaren
själv måhända haft större
andel i dess utarbetande än
Pro-kopovitj. I alla händelser
återgivas tsarens åsikter och
tankegång i följande ord:
»Dåraktigt nog menar
mången, att vetenskap alstrar
kätteri: äro icke våra sekterister
då nya fanatiker endast till
följd av sin råhet och
okunnighet? » Då Peter gav den
heliga synoden samma
kollegiala form, i vilken han hos
de världsliga institutionerna funnit ett lämpligt medel att sätta
skrankor för enskildas nyck och godtycklighet, heter det härom i det
»Andliga reglementet»: »Av det kollegiala regementet i kyrkan kan
man vänta, att det skall förebygga mycken förvirring och oro i
fäderneslandet; förvirring och oro kunna nämligen lätt uppstå, där en
människa står i spetsen för kyrkoregementet; det meniga folket
vet icke, huru den andliga makten skiljer sig från självhärskarens;
genom glansen och äran i kyrkans överherdes uppenbarelse kommer
folket på den tanken, att han är en andra härskare, med
självhärskaren likställd eller till och med över honom stående, och den andliga
värdigheten representerar en andra, bättre stat. Om sedan någon
meningsskiljaktighet uppstår mellan patriarken och tsaren, kan
det lätt hända, att folket tager patriarkens parti i den tron, att denne
strider för Guds sak och att man måste bistå honom därutinnan.»
Simeon Polotskij f. 1629 d. 1680.
Rysk kyrkolärare.
Sitt teologiska vetande sammanfattade P. i Vjenets vjery [-kato-litjeski]a,-] {+kato-
litjeski]a,+} hans predikningar utgåvos efter hans död. Objed
dusjevnyj och Vetjerja dusjevnaja. Han författade också
knaggliga verser, samlade i »Rithmologien», en versifierad
omarbetning av Psaltaren samt två dramer med bibliska ämnen.
Ur boken »Ryska kyrkans berömda män». Utgiven av P.
Beketoff 1843.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
