Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Balticum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Talsen i kurländska Schweiz.
strid, varefter den lutherska läran varit den rådande tron, trots de
olika nationaliteter, som bo i de tre provinserna. Efter Peter den
stores seger över Sverige, avträdde detta land Estland och Liffland, men
i freden i Nystad 1721 bekräftades alla den lutherska lärans
privilegier, och erkändes den såsom den lagligen bestående kyrkan i dessa
provinser. Kurland erhöll liknande friheter av kejsarinnan Katarina
II, då detta land 1795 frivilligt ställde sig under hennes välde.
I trots av dessa högtidliga försäkringar utfärdade emellertid
kejsar Nikolaj I 1832 en ny kyrkolag, enligt vilken den grekiska kyrkan
formligen förklarades för statskyrka, och på samma gång förordnades
även, att den ryska strafflagen skulle tillämpas i provinserna. Som
det emellertid var omöjligt att utföra dessa förordningar i ett land,
där alla, både adel och bönder, nästan utan undantag voro
protestanter, funnos grundade förhoppningar, att den nya lagen i själva verket
skulle förbli skäligen verkningslös och att ingen skada skulle tillfogas
den protestantiska kyrkan.
Då 1837 en grekisk biskopsstol inrättades i Riga, skyndade sig
också myndigheterna förklara, att därmed ingalunda avsåges
något, som stridde mot den protestantiska trons intresse. Snart skulle
det emellertid visa sig, huru fullkomligt värdelösa de ryska kejser-
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
