Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Balticum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liga löftena voro. En rad dåliga skördar under åren 1839 till 1841
orsakade mycken nöd bland bönderna och under åren 1844 och 1845
rådde i Östersjöprovinserna nästan hungersnöd. Ryska agenter
upphetsade bönderna mot godsägarna, under förklaring att, om
bönderna endast ville omvända sig till den ryska kyrkan, skulle de
erhålla en av godsägarna oberoende ställning; om de blott inskrevo
sina namn i de grekiska kyrkoböckerna, skulle de fritt få behålla sina
kyrkor, predikningar, sakrament och biblar och icke behöva betala
tionde till de tyska prästerna. Samtidigt erhöllo grekisk-katolska
präster tillsägelse av biskopen i Riga att från predikstolen uppläsa
protestantiska predikningar, och de grekiska kyrkorna upplätos
stundom för herrnhutarnas gudstjänst. Allt detta var endast ett lockbete
till att förmå de okunniga bönderna inskriva sina namn i de grekiska
kyrkoböckerna. Enligt rysk lag kan ingen, som blivit medlem av den
grekiska kyrkan, under något slags förevändning åter utgå ur henne.
Utan tvivel förmåddes stora skaror under denna period genom löfte
om timliga fördelar sluta sig till den grekiska kyrkan, men därjämte
utövades i många fall också grym orätt och våldfördes samvetets
rätt och frihet . . . Om en fader i rusigt tillstånd förmåddes övergå
till den grekiska kyrkan, medförde detta ofta, att även hans hustru
och alltid hans minderåriga barn upptogos i de grekiska kyrkoböckerna.
Slutligen vaknade emellertid bönderna till insikt om sakernas verkliga
ställning, de upptäckte, att de blivit bedragna och att den
medborgerliga och religiösa frihet, som utlovats dem, endast var ett bländverk.
De sökte nu också förgäves lösgöra sig från sin förbindelse med den
grekiska kyrkan och kommo i skaror tillbaka till sina gamla kyrkor
samt anropade de lutherska prästerna att åter införa deras namn i
de protestantiska kyrkoregistren; en begäran, som dessa likväl icke
kunde uppfylla tvärt emot Rysslands lagar. Icke troende må kvarstå
såsom »ateister» inom den ryska kyrkan, men för ingen är det tillåtet
att »lämna» hennes »fårahus». Furst Tsjerkaskijs uttalande på den
slaviska kongressen i Moskva 1869: »Jag föredrager tusen gånger
hellre en ortodox grekisk ateist än en troende romersk katolik »,
lämnar klaven till att förstå Rysslands kyrkopolitik.
Från de förorättade bönderna inkom nu till mjmdigheterna
petition på petition, i vilka de konstgrepp, som snärjt bönderna, beskrevos,
och för detta »bittra klagoskri» såg sig tsar Alexander II nödsakad
att låta undersöka förhållandena. I den officiella berättelse, som i
april 1864 avlämnades, erkändes också, att de klagomål, som
framställts, voro berättigade, och förklarades, att av 140,000 personer,
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
