Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Katarina I:s och Peter II:s regeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nom hopp om att erhålla hans äldsta dotters, Anna Petrovnas hand.
Kejsarinnan Katarina var honom också i början väl bevågen.
Giftermålet kom sålunda till stånd i maj 1725, men snart visade sig, att
hertigen icke lämpade sig för regeringsangelägenheter. Dessa stannade
fortfarande hos Mensjikov, mot vilken återstoden av det gamla
bojarpartiet i senaten, som man kallade »snat», släkterna Dolgorukij
och Golytsin, bildade oppositionen. I dessa kretsar hade man planer
på att inskränka den kejserliga allmakten genom aristokratien och
visade ingen lust att underkasta sig den brutala uppkomlingen.
Partiet genomdrev också en ukas av den 3 februari 1726, att ett av
9 medlemmar bestående högsta regeringsråd — Verchovni tainy
sovjet — skulle handlägga och avgöra de viktigaste
statsangelägenheterna. Detta råd skulle stå över senaten och bilda en motvikt
mot Mensjikov. Till detta parti hörde också hertigen av Holstein.
Mensjikov hoppades kunna behålla sin ställning även i
framtiden, om det lyckades honom förmäla storfursten Peter Petrovitj,
som skulle bli Katarinas efterträdare på den ryska tronen, med en av
sina döttrar. Själv ville han bli hertig av Kurland och ansåg, att
dottern till en sådan icke vore för ringa för att gälla såsom
jämbördig gemål åt kejsaren av Ryssland. Som man vet, hade tsar Peter
år 1710 bortgift sin brorsdotter Anna Ivanovna med den nya hertig
Fredrik Vilhelm av Kurland, som redan i januari 1711 dukade under
för en alkoholförgiftning, vilken han ådragit sig under
förmälnings-festerna, och Mensjikov beslöt nu, att, då ingen av de pretendenter
på hertigdömet, som funnos, kunnat göra sig gällande mot Polens
eller Rysslands vilja, själv rycka till sig hertigvärdigheten. Den
kurländska adeln ville emellertid icke veta av honom och lät icke heller
skrämma sig av hans hotelser, och då slutligen även änkehertiginnan
beklagade sig för kejsarinnan över Mensjikov, som behandlade henne
brutalt, måste han avstå från hertighatten och inskränkte sig till
att hämnas på några av sina motståndare, såsom sin svåger Devics,
Peter Tolstoj m. fi. Efter deras fall var han allsmäktig i det högsta
hemliga rådet och förlovade nu sin dotter Maria med den tolvårige
Peter Petrovitj, som i Katarinas testamente bestämdes till
tronarvinge och enligt testamentets föreskrift skulle förklaras myndig
vid 16 års ålder; till dess skulle han stå under högsta hemliga rådets
förmynderskap. Testamentet bestämde dessutom, att Katarinas
båda döttrar, skulle vardera erhålla 1,500,000 rubel, och skulle Peter
dö, skulle Anna Petrovna eller hennes arvingar följa honom och först
därefter Elisabet och hennes arvingar.
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
