Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kejsarinnan Anna Ivanovnas regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var han också författare till den petition, i vilken de ryska
officerarna 1730 bådo kejsarinnan Anna återupprätta självhärskaredömet,
avskaffa det hemliga rådet och återställa senaten såsom på Peter den
stores tid. År 1732 utnämndes furst Kantemir till Rysslands
sändebud i London med en lön av 3,000 rubel, som dessutom utbetalades
mycket oregelbundet, och en egen inkomst av 600 rubel. För ett
sändebud voro dylika medel redan på den tiden alldeles för små
för att tillåta honom representera, och fursten måste också föra ett
mycket indraget liv i Londons diplomatiska värld. Hans bildning
och älskvärdhet gjorde honom emellertid till en gärna sedd gäst
även i de finaste salongerna. Var avlöningen knapp, var i stället
besväret så mycket större; till hans åligganden såsom diplomat
hörde nämligen att uträtta allehanda uppdrag, vilka egentligen
icke angingo staternas politiska mellanhavanden, såsom t. ex. att
anskaffa en skicklig sockerbagare åt det ryska hovet, köpa ett dussin
silkesstrumpor, »hälften svarta, hälften av annan färg»,
toalettsaker åt det ryska »hovfruntimret», tabac rapé och andra finesser.
Bland annat skulle han också åt greve Jagudjinskij, enligt en på
vers avfattad beställning, skaffa ett slags nya metkrokar, med vilka
denne ville fördriva ledsnaden om sommaren såsom den heliga
synodens överprokurator. Ett stort obehag vållade honom mordet på
den svenske majoren Sinclair, enär Kantemir måste söka övertyga
engelsmännen om, att åtminstone kejsarinnan Anna icke hade någon
personlig del i detta på Münnichs befallning utförda skändliga brott.
Visserligen inspärrades de båda gärningsmännen Kuttler och Levitskij
för skens skull i Schlüsselburg och fördes därefter till Tobolsk, men
benådades efter några år, sedan mordet hunnit komma i glömska,
samt befordrades till och med under de antagna namnen av
Tur-beij och Likevitj.
En italiensk äventyrare vid namn Francesco Locatelli, vilken
såsom spion utvisats ur Ryssland, hade 1736 till hämnd i Paris
utgivit sina elaka »Lettres Moscovites», och nu fick Kantemir
uppdraget att utverka straff på författaren eller att få honom utlämnad,
ett uppdrag, som Kantemir omöjligen kunde utföra, varför han
sarkastiskt anmärkte, att »kejsarinnan måste tillgripa hemliga medel för
att göra Locatelli oskadlig». Kantemir föranstaltade emellertid, att
boken översattes på tyska och försågs med kommentarier, som skulle
utgöra vederläggning av författarens lögnaktiga uppgifter (Jensen).
År 1738 förflyttades Kantemir med fem gånger större lön än i
London till Paris, där han snart gjorde bekantskaper inom den litterära
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
