Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Mordet på den fångne tsar Ivan och tillståndet i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt en vän och kamrat i tjänsten, löjtnant Usjakov, och båda läto i en
kyrka läsa en dödsmässa över sig, »som om de hemfallit åt döden»,
varpå de begåvo sig till Schlüsselburg för att studera de lokala
förhållandena. Under förberedelserna till företaget drunknade Usjakov på
en tjänsteresa, som han måste göra, men detta oaktat beslöt Mirovitj
att sätta planen i verket och meddelade sig med andra militärer, som
gingo in på hans planer, dock endast ett fåtal och helt
underordnade personer.
Mirovitj tjänstgjorde i Smolenskiregementet och hade i sin tur att
med ett kommando förstärka vakthållningen i Schlüsselburgs
fästning. Fördenskull befann han sig också i början av juli i Schlüsselburg,
där han ett par dagar, innan han tog det avgörande steget, värvade
medhjälpare till företaget. Han sökte också med förstulna ord vinna
en av Ivans fångvaktare, officeren Vlassjev, men denne underrättade
genast Panin om Mirovitjs vinkar, och då denne,fick anledning
misstänka detta, beslöt han att genast skrida till verket. På natten lät
han sin till mer än 75 man uppgående styrka träda under gevär och
vann efter en kort strid övertaget över den vida fåtaligare garnisonen,
som därtill överrumplades. Då fästningens kommendant
Beredni-kov väckts av bullret, kom ut och sporde Mirovitj, varför han ställt
upp sin trupp, grep den senare ett gevär, rusade på
Beredni-kov, sträckte honom med ett kolvslag till marken med orden: »Du
håller här en oskyldig furste fången!» Med utropet: »Nu går jag till
kejsaren!» lät han sitt manskap rycka mot de soldater, som bevakade
kasärnen, uppläste för vakten ett av honom uppsatt manifest och
uppfordrade densamma att inställa allt mostånd och utlämna fången.
Då Vlassjev och hans kamrat Tsjekin funno, att allt motstånd var
fåfängt, ansågo de också det ögonblick kommet, då de borde till punkt
och pricka följa sin instruktion, och genomborrade den sovande Ivan
med sina värjor. Medan detta skedde, gick Mirovitj med sina soldater
lös på fängelset, skyndade uppför trappan, träffade löjtnant Tsjekin i
korridoren och frågade honom: »Var är kejsaren?» Tsjekin svarade:
»Vi ha en kejsarinna, men ingen kejsare». Det var mörkt, och man
hämtade ljus. Mirovitj gick in i Ivans rum och fann honom — ett lik —
på golvet.
Mirovitj överhopade mördarna med förebråelser, men dessa
svarade, att de endast följt sina instruktioner. Mirovitjs soldater ville döda
dem, vilket han likväl avstyrde. Han lät föra liket till högvakten, där
soldaterna uppställde sig och saluterade den döde. Under tiden
ankommo två högre officerare med en trupp soldater och Mirovitj fängs-
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
