Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Katarinas utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liögsta grad ofördragsam karaktär. Den, som icke var katolik, var
icke blott utesluten från alla inflytelserika ämbeten, utan såg sig
även utsatt för förolämpningar och oförrätter av alla slag. Här funno
Katarina och Fredrik II den önskade anledningen att inblanda sig
i Polens inre angelägenheter,
och Katarina insåg, att hon
hade hela sitt folk med sig, då
hon ingrep till fromma för de
misshandlade trosförvanterna,
vilket hon också gjorde med
rysk brutalitet och
västerländskt skrymteri.
Ryska sändebudet, furst
Repnin, fick befallning att
kort och gott fordra
dissiden-ternas, d. v. s. de
grekiskkatolskas och protestanternas
likställighet med de
romerskkatolska. Detta framkallade de
senares häftigaste motstånd
under ledning av furst-biskopen
av Krakau Soltyk. Konung
Stanislav var ingalunda någon
fanatiker, men trodde sig böra
räkna med nationens flertal
och tog fördenskull parti för
de romersk-katolska. Framför
allt önskade han få det fatala
liberum veto, d. v. s. den
bestämmelsen, att riksdagens alla beslut skulle fattas enhälligt, vilket
varit Polens olycka, upphävt. Han hoppades genomdriva detta, om
han förblev fast i fråga om dissidenterna Han stötte emellertid på
ett energiskt motstånd, som understöddes av Panin och österrikiska
’sändebudet. Under skydd av ryska trupper uppstodo nu över allt
konfederationer av dissidenter, vilka till sist sammanslöto sig i två
stora: den grekisk-katolska konfederationen i Gluck och den
protestantiska i Thorn. I konfederationen i Radom samlade sig alla
rysksinnade i Polen och beslöto att för framtiden ställa Polens lagar
under Rysslands garanti. Medan 1767 års riksdag ännu var
tillsammans, häktades katolikernas ledare, biskoparna av Krakau och Kiev,
Stanislav August Poniatovskij, sista konung
av Polen (1752—1798).
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
