Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjerbatov i sin kritik av liennes regering framhöll den fruktansvärda
dödligheten i denna anstalt. En annan skapelse av Katarina,
det frökenstift nämligen, som hon grundade 1764, undgick icke
heller furstens kritik, vilken gick ut på att klandra ytligheten och
världsligheten i den uppfostran, de unga flickorna av adlig familj
erhöllo. Katarina ägnade emellertid mycken uppmärksamhet åt den
sistnämnda inrättningen, som hon ofta besökte, visade några av dess
lärjungar stort intresse och brevväxlade med Voltaire om de
teatraliska föreställningar, som gåvos därstädes. Kejsarinnan begagnade
varje tillfälle att med erfarna män tala om skol- och
uppfostringsväsendet. Av kejsar Josef utbad hon sig reglementet för de
österrikiska normalskolorna, Diderot fick i uppdrag att pröva plan och
statuter för de skolor, som funnos i Ryssland, och hon gjorde också
ett utkast till grundande av ett universitet. Detta uteblev emellertid
lika väl som J. J. Sievers’ förslag att återställa universitetet i Dorpat,
och fast planer uppgjordes till flera universitet, stannade det vid
blotta planerna. Däremot inrättades verkligen läroanstalter för
artilleri- och ingeniörsvapnen, en handelsskola, en bergsakademi och
1764 grundades konstakademien med Betskij såsom president. År
1781 lades grunden till folkskoleväsendet och 1783 stiftades ryska
akademien, som till sin första preses erhöll furstinnan Dasjkov,
vilken tillträdde presidentskapet med ett högst lämpligt föredrag om
»vådan av bestickning». Numera utgöres ryska akademiens andra
avdelning av Vetenskapsakademien. Berömda utlänningar kallades
till Ryssland för att därstädes befordra vetenskapen och utbilda
skolväsendet, och bland dessa utlänningar märkes framför allt den
store matematikern Leonhard Euler. Mot slutet av Katarinas regering
lades också grunden till det offentliga bibliotek, vartill stommen
bildades av det efter Varsjavs stormning 1794 tagna Zaluzkiska
biblioteket, vilket fördes till Petersburg.
Genom Polens delning erhöll Katarina en ansenlig mängd
romerskkatolska undersåtar, över vilka påvestolen utövade den
maktbefogenhet, som tillkommer den romerska kyrkan över sina bekännare.
Med all den religiösa fördragsamhet, som utmärkte Katarina, som
gjorde ett undantag endast för skoptsernas samhällsfördärvliga sekt,
förstod hon emellertid förträffligt upprätthålla sin myndighet även
mot påvestolen, som måste böja sig för hennes vilja och
underställa henne sina förordningar till gillande, liksom också Katarina
förbehöll sig rätten att förkasta eller gilla valet av biskopar. För
den av Clemens XIV upphävda jesuitordens medlemmar upplät
368
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
