- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. I avdelningen /
409

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Katarinas förhållande till sin familj och sista år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

katarinas förhållande till sin familj
och sista år

Katarina synes pä sin son paut petrovitj

ha överflyttat den motvilja, som hon hyste mot sin gemål
Peter III. Men även för sin naturliga son med Grigorij
Orlov, greve Bobrinskij, tyckes hon ha hyst ett ganska
måttligt intresse, och om sina övriga naturliga barn bekymrade
hon ^sig icke mycket. Med desto större intresse och kärlek
omfattade hon i stället sina båda sonsöner Alexander och Konstantin, och i
synnerhet var Alexander hennes ögonsten; om hon i sina brev till
Grimm nästan aldrig nämner sin son Paul, så talar hon så mycket
mera och med en ständigt stigande förtjusning om sonsonen
Alexander. Då Katarina i december 1777 meddelar Grimm hans födelse,
gör hon några betraktelser över »vad det månde bli av detta barnet»
och berör frågan, huru hon tänker uppfostra det. Kejsarinnan
fråntog nämligen sonsönernas uppfostran deras föräldrar och lämnade
endast prinsessorna åt dessa, varöver också tronföljareparet klagade.
Den uppfostran, farmodern lät giva sonsönerna, var för övrigt både
förståndig och hygienisk, enkel och stärkande kost, ändamålsenlig
beklädnad, som lämnade deras späda lemmar full frihet att röra sig,
god ventilation och sval temperatur i deras rum, härdning genom kalla
tvättningar och omsorg att bevara barnens goda lynne.

Iviksom hela sitt århundrade var Katarina naturligtvis också svag
för pedagogiken, gjorde sig ivrigt underrättad om »Philantropien» i
Dessau, läste Basedow, Pestalozzi, »Emil och Emilie », och vad man än
må tänka om resultatet av hennes sonsöners uppfostran, voro de
grundsatser, efter vilka hon ledde densamma, utmärkta. I de
instruktioner, hon gav deras lärare, lade hon lika mycken vikt på hälsans
vårdande och gossarnas lekamliga utveckling som på sedlighet. I

409

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:49:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-1/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free