Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Alexander och Araktjejev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kåren. Det var också Araktjejev, som blev upphovsmannen till de
s. k. »Militärkolonierna», en inrättning, som framkallade icke blott
missnöje utan även vållade mycket lidande och många olyckor.
Sådana av soldater organiserade bysamhällen hade redan funnits
i Ryssland såsom ett
slags militärgräns
mot det tatariska
Krim i sjuttonde
århundradet, under
Peter I i Ukraina,
under Elisabet vid
Volga och under
Katarina II i Kaukasien,
liksom ock i de forna
svenska
besittningarna under Peter I. På
Araktjejevs
tillskyn-dan upptog nu kejsar
Alexander denna idé,
i det han trodde sig
visa både armén och
landet en välgärning
med att sålunda
inrätta en
militärkoloni, som i krig skulle
lämna soldater, i fred
åter odla jorden,
ungefär såsom tsaren
tänkte sig det
svenska indelningsverket.
Han var så intagen
av denna tanke, att
han föresatte sig att
förverkliga densamma, även om »vägen från Petersburg till Tjudovo
— i guvernementet Novgorod — skulle beläggas med lik». Det
första försöket skedde i Mohilev 1810, varifrån de bofasta bönderna
förflyttades till södra Ryssland. Många dogo på vägen av hunger
och köld. Ar 1816 upprepades experimentet i Novgorod under
ledning av Araktjejevs adjutant Martos. Godsägarna tvungos utlämna
jord, och i regel skulle de få fvra femtedelar av den exproprierade
0/o
Tsar Alexander I. Målning av F. Gerard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
