Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Alexander och Araktjejev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
universitetet i Kasan. Han
hade anklagat universitetet för
förskingring av statsmedel,
men 1826 upptäcktes, att han
själv försnillat kronans
penningar. Hans förmögenhet
konfiskerades och själv avsattes han
från sin befattning, sedan han
gjort så mycket ont han
kunnat, berövat universitetet dess
självstyrelse och degraderat det
till ett teologiskt seminarium.
Alla böcker, utom de
rysk-ortodoxa ansåg han i allmänhet
farliga, och särskilt var tysk
vetenskap ett gift för
Ryssland. Han avskedade också ett
dussin professorer, ofta på de
mest intetsägande grunder.
Professorn i juridik Solutsev
fick sålunda avsked, därför att han vågat påstå, att »äkta makars
rättigheter och skyldigheter äro lika, och ingendera parten får ha
för mycket makt över den andra»; och då professorn definierade
kyrkan såsom ett samfund av jämlikar, vädrade’ Magnitskij däri
republikanska tendenser. Alla lärare, även de medicinska, skulle
undervisa i den heliga skrift. Studenterna måste leva ett klosterlikt
samliv. Tio minuter efter morgonringningen klockan fem skulle de stå
klädda vid sängarna i avbidan på inspektören, som kommenderade till
bön. Frukosten föregicks av bön och avslutades med uppläsande av
ett kapitel ur bibeln. Klockan åtta tågades i marschtakt till
föreläsningssalen. Klockan 12 intogs middag under djup tystnad eller
bibelläsning. Nattetid hölls ständig vakt i korridorerna, och besök
fingo ske på vissa timmar endast efter föregående anmälan. Lika
strängt övervakades lärarna. Magnitskij s stallbroder i
Petersburg, Runitj, rensade universitetet från alla goda lärarekrafter samt
blev slutligen själv avsatt, visserligen icke för sin kulturfientlighet och
sitt vanvårdande av universitetet, utan därför att även han icke kunnat
avhålla sig från att fingra i statens kassa.
Alexanders sista levnadsår förmörkades allt mera under den
tilltagande reaktionen och den leda och trötthet, han själv allt mera
575
Alexander Alexjevitj Tutsjkov, general,
1778—1812.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
