Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Nikolaj I:s Tronbestigning. Osäkert om tronföljden. Militärsammansvärjningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
original, men förseglade avskrifter av densamma funnos såväl i
synoden som i riksrådet, alla försedda med påskriften, att de skulle öppnas
så snart kejsaren dog. På detta sätt menade han sig ha förebyggt varje
ovisshet angående tronföljden. Nu öppnades emellertid icke de
förseglade handlingarna, och Nikolaj lät med anledning av den mot honom
rådande fientliga stämningen inom gardesregementena utropa
Konstantin till kejsare samt avlade hyllningseden till honom, medan
Konstantin i Varsjav lät utropa Nikolaj till kejsare. Då man slutligen
öppnade de i riksrådet deponerade handlingarna, fann man till sin
överraskning, att icke Konstantin, som man nyss svurit trohet, var kejsare,
utan Nikolaj, som vägrade att mottaga hyllningseden och skrev till
Konstantin, att han ansåg sig vara dennes undersåte. Konstantin å sin
sida sände sin broder Michael till Petersburg för att försäkra Nikolaj
om sina undersåtliga känslor, så att, då Michael den 3 december 1825
inträffade i huvudstaden, fann han, att alla handlingar redan utfärdats
i kejsar Konstantins namn. Detta åstadkom mycken förvirring, och
Nikolaj bad ännu en gång Konstantin skyndsamt infinna sig i
Petersburg och intaga tronen, vartill Konstantin emellertid icke lät förmå sig.
Medan dessa förhandlingar pågingo mellan Petersburg och Varsjav,
erhöll Nikolaj den 12 december från general Diebitsch, som åtföljt
Alexander till Tagarog, ett paket med i högsta grad trängande
depescher. Paketet innehöll redogörelse för den sammansvärjning, som
sydförbundet ingått jämte utförliga uppgifter om de sammansvurna och
deras planer samt gav en visserligen mycket oroande föreställning om
de faror, vilka hotade staten och den kejserliga familjen. I sin första
förskräckelse rådförde sig Nikolaj med Moskvas generalkrigsguvernör,
greve Miloradovitj, furst Golitzyn och greve Benkendorf, men fastän
Diebitsch meddelat namnen på de förnämsta ledarne: Pestel, Rylejev,
Sergej Muravjev, Bestusjev-Rjumin, Michael Orlov, och de flesta av
dessa personer befunno sig i Petersburg och voro väl bekanta för
general Miloradovitj, vidtogos inga åtgärder till att försäkra sig om deras
personer och sålunda kväva varje försök till resning i sin linda. Även
sedan storfurst Konstnatins skrivelser, i vilka han upprepade sin
tronavsägelse och uttryckligen hyllade Nikolaj såsom kejsare ankommit och
Nikolaj sålunda obestritt intagit kejsartronen, tillät han icke, att några
häktningar företogos. På krigsministern, general Tatisjtsjevs
föreställningar svarade han sålunda: »Nej, jag vill icke, att häktningar ske
förrän hyllningseden avlagts; det skulle göra ett dåligt intryck. Komme
det till oordningar, vore rätta ögonblicket inne, och man skulle icke
kunna förebrå honom orättvisa eller godtycke.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
