Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Dekabristerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ville han »omfamna såsom vänner.» Hans värsta fiende Araktjejev
bad han om förlåtelse: »Sedan jag hämnats på honom för hans hat
mot det ryska folket, beder jag honom om förlåtelse och tackar
honom för att endast hans namn förmådde mig att deltaga i
sammansvärjningen.» Kejsaren befriade han från löftet att benåda honom
På detta sätt dog denne »vansinnige».
Bland den 14 decembers »oskyldiga förbrytare» funnos
många.andligen starkare och friare män, men bland dem ingen, som varit mera
renhjärtad och lidit mera än Bulatov. »Till mitt sista andetag älskar
jag mitt fosterland och det ryska folket och dör för dem den
kvalfullaste död.» Det sade och det gjorde han.
Två av sammansvärjningens mera framstående medlemmar, voro
furst Obolenskij och Batenkov.
■»Obolenskij var företagets verksammaste medlem och jämte
Ry-’ejev den huvudskyldige i sammansvärjningen. Då Trubetskoj icke
infsnn sig på skådeplatsen för upproret, utsågs nämligen Obolenskij
enhälligt av de församlade »förbrytarna» till anförare, berättar
rann-sakningskommissionens sekreterare. Uti högsta domstolens allra
undernådigaste berättelse är Obolenskij införd i statsförbrytarnes första
kategori bredvid »diktatorn» Trubetskoj.
I berättelsen heter det: »överstelöjtnant furst Obolenskij har
deltagit i anslaget mot hans majestäts liv, i det han gillade valet av den
person, som skulle utföra anslaget. Efter upplösningen av föreningen
för Allmänt väl grundade han med andra det Hemliga nordiska
sällskapet; han stod i spetsen för detta sällskap och åtog sig att träffa
de viktigaste förberedelserna för upproret; han tog personlig del i
resningen och gjorde sig även skyldig till blodsutgjutelse, enär han
sårade greve Miloradovitj med bajonetten; han uppeggade de övriga
och hade överbefälet.
Domstolen dömde Obolenskij till livets förlust medelst
halshuggning, men kejsaren förändrade dödsstraffet till katorga, d. v. s.
tukthus med straffarbete, i Sibirien. Här tillbragte han tretton år i
bergverken i Nertsjinsk, Tsjita och Petrovsk; ytterligare sjutton år
levde han i Turinsk och Jalutorovsk; hans förvisning räckte
tillsammans i hela trettio år. År 1856 benådades han med anledning av
Alexander II :s uppstigande på tronen; han återvände då till Ryssland
och dog år 1865.
Gavriil Stepanovitj Batenkov kom i tredje kategorien: »Han kände
till avsikten att mö»da tsaren, hade gillat upprorsplanen och
förberedde gencm sina råd sina kamrater till resningen». De anklagade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
