Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Tsjaadajevs filosofiska brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom hans eget porträtt, på vilket han framställes såsom den
fjättrade Prometheus.»
Med åren förföll han alltmer och försjönk i »oblomoveri», denna för
Ryssland så egendomliga andliga stiltje, som innebär passivitet, lättja,
tröghet och fått sitt namn efter hjälten Oblomov i en berömd roman
av Gontsjarov. Sommar och vinter levde han i sin våning vid nya
Basmanannajagatan, i en
sidoflygel av
Ljezvasjov-ska huset — i vars
andra flygel Bakunin, som
ofta besökte sin granne,
bodde. På trettio år
hade han icke tillbringat en
enda natt utanför
staden och kunde aldrig
besluta sig för att låta
ommåla golven och
väggarna i sin våning eller
reparera kakelugnarna.
Huset var slutligen nära
att sammanstörta och
injagade med sitt
lutande utseende stor ångest
hos både dess ägare och
hans gäster. Han gick
nästan aldrig ut.
»Endast då och då söker jag
glömska i den
långtrådiga slcheten på engelska klubben», sade han.
Naturligtvis såg han allt som försiggick icke blott med honom själv,
utan också allt, som tilldrog sig omkring honom, men endast sällan
undföll honom ett uttryck av förtvivlan: »Vi sitta i ett rum utan
rökgång; ugnen osar och för rök ser man icke handen för ögat... Det
är den största dumhet att ännu hoppas på något, då man sitter i dettc
ruttna träsk, vari man vid varje rörelse sjunker allt djupare.»
»Än i dag», säger Meresjkovskij, »behöver man blott läsa det
’Filosofiska brevet’, dessa tjugu sidor, vilka, liksom Pusjkins verser, skola
leva så länge Ryssland lever, för att få den övertygelsen, att
Tsjaa-dajev varit en av den ryska andens mest betydande företeelser.» Den
tyske filosofen Schelling ansåg Tsjaadajev för en av sin tids mest
Philip Philipovitj Wiegel,
1786—1856.
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>