Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Karamsin, Zjukovskij och Bjelinskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
döptes och användes till barnpiga. Fastän Bunin i ett lyckligt
äktenskap hade icke mindre än elva barn, gjorde han den vackra
turk-innan till sin konkubin, och hon födde honom en son, som adopterades
av en hos honom boende adelsman Zjukovskii. Bunins hustru, som
just vid samma tid förlorat sin ende son, drog moderligt försorg om
den lille Vasilij, vilken
växte upp såsom sina
systrars broder, medan
hans egen moder
fortfarande var tjänarinna.
Flera av fru Bunins
döttrar avledo kort
efter sitt giftermål och
efterlämnade i sin
ordning små döttrar, som
mormodern också åtog
sig, så att slutligen hela
huset vimlade av små
flickor, bland vilka den
lille Vasilij var den
varmt älskade
gunstlingen. Den begåvade,
brådmogne gossens
veka, känsliga hjärta led
i alla fall av de
abnorma förhållanden, i
vilka han levde, och vad
han kände fann ett
livligt uttryck i ynglingens
väsen. Då han vuxit upp, förälskade han sig i en av sina många
kusiner, Maria Protassov, vars lärare han blivit, men hennes moder
vägrade bestämt sitt samtycke till deras förening, enär hon ansåg, att
den stridde mot religionens bud. Under flera år sökte de älskande
övervinna hennes motstånd, som även ärkebiskopen av Moskva ansåg
oberättigat, men alla förhoppningar slogo fel. Denna kärlek går såsom
en röd tråd genom Zjukovskijs hela ungdoms lyriska skaldeskap.
Zju-kovskij glänser emellertid mest genom sina förträffliga och fina
översättningar av främmande lyrors alster till ryskan, såsom Thomas Gray,
Homeros, Moore, Schiller m. fi. Av hans egna dikter väckte
»Sångaren i de ryska krigarnas läger», som skrevs efter fälttåget 1802, en
146
Vassilij Andrejevitj Zjukovskii,
1783—1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
