Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Reformer, Speranskijs död och eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fäktade den åsikten, att kejsaren med denna åtgärd skulle tända en
brand, som det skulle bli mycket svårt för honom att sedermera släcka.
Om han trots detta likväl slutligen genomdrev sin vilja och ukasen
kungjordes, så förblev den emellertid icke länge gällande. Den stora
revolution, som följande år, 1848, skakade Europa, föranledde
tillsättandet av en hemlig kommission, vars arbeten år 1849 skaffade ukasen
av den 8 november ur världen. Till dess hade 964 själar friköpt
sig och för 100,000 rubel förvärvat sig mer än 5,000 desjatiner jord.
Ett beslut, som tsaren fattat på sin senaste resa genom Nya
Ryssland, var att befria de blomstrande handelsstäderna Nikolajev och
Sevastopol, där en stor mängd judar bosatt sig, från detta enligt
hans åsikt skadliga element. Den 7 januari 1839 utfärdades sålunda
befallning. att utvisa dem, och för att ditlocka de kristna köpmän,
som skulle träda i deras ställe, utlovades, om de ditflyttade, en
betydlig minskning i skatter under fem och i vissa fall under tio år
eller också fullständig skattefrihet. Judarna skulle inskränkas till
det förra polska området, en åtgärd, som de förmögna och rika bland
dem alltid förstått undandraga sig, enär även här tsaren fann sin
makt stäckt av sina ämbetsmäns girighet. Den 15 januari befallde
tsaren, att de israeliter, som icke hade några pass, skulle utvisas från
Petersburg, varpå han den 19 januari inskränkte Vilnas judar till
vissa gator, som de fingo bebo, och den 15 mars förbjöd judiska
köpmän att frakta varor till Petersburg och Moskva eller till städer,
som lågo utanför det åt judarna upplåtna bosättningsområdet.
Slutligen utfärdades på ryska och hebreiska språket den 11 april ett
edsformulär för rabbinerna, vars efterkommande noga övervakades
av myndigheterna med tillhjälp av en rysk översättning av den
hebreiska texten. Gränserna för judarna att nedsätta sig närmare än
7 verst från närmaste stad skärpte tsaren genom en ukas av den
25 mars, så att förbudet framdeles skulle gälla för en sträcka
av 30 och utanför städerna av 50 verst. På detta sätt ville tsaren nå
den företrädesvis av ryska judar bedrivna smugglingen och betonade
uttrycklingen, att denna bestämmelse skulle gälla för sträckan från
den preussiska gränsen till Domesnes vid Kurlands nordspets.
Bestämmelsen stod i samband med de handelspolitiska motsatser, vilka
utbildade sig mellan Ryssland och Preussen, sedan år 1835 det
handelsfördrag gått till ända, som skapade en dräglig förmedling mellan
ryska skyddstullar och preussisk frihandel. Fördraget förlängdes
ytterligare ett år, men därefter kunde man icke komma till en ny
uppgörelse, och preussiskt kontraband fann vägen till Ryssland genom
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
