Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Andligt och litterärt förfall. Censuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befanns längre nog sträng såsom chef för censuren, utan avgick för
att lämna plats åt furst Platon Alexandrovitj Sjirinskij-Sjichmatov
(1850—53) och No rov, vilket gav furst A. S. Mensjikov anledning
säga: »Förut släpade sig upplysningen omkring hos oss som en lat
häst, men gick likväl på fvra ben, nu går den på endast tre ben och
detta till på köpet med en istadig häst». Huru meningslös och ofta
oförsiktigt löjlig detta sorgliga undertryckande av det offentliga ordet
tedde sig, framgår bäst av anteckningarna i övercensorn professor
Nikitenkos dagbok eller Lemkes bok »Nikolaj I :s gendarmer i
litteraturen 1826—1855». Bland andra fakta meddelas sålunda följande för
det andliga tillståndet i Ryssland under tsar Nikolajs regering
betecknande förhållanden.
»Året 1828 förvisades Saltykov till Vjatka för en obetydlig berättelse
ur ämbetsmannalivet och adelsinstitutet i Moskva stängdes; allt tal
om republiker uteslöts ur den historiska undervisningen, och Roms
historia skulle begynna med kejsar Augustus; Buturlinska
kommittén strök satser ur Dmitrij Rostovskijs lovsång till den heliga
jungfrun och förklarade sig villig att censurera bibeln. — Året 1849
dömdes skalden Plestjejev till 4 års gruvarbete för spridande av
Bje-linskijs brev; Samarin förvisades för sina mot det tyska junkerväldet
i de Baltiska provinserna riktade Rigabrev; adelsmän förbjödos bära
helskägg, professor Granoskij ålades att föreläsa om tyska
reformationen ur katolsk synpunkt. — År 1850 ställdes den populära
komediförfattaren Ostroskij under polisuppsikt därför att han i en av sina
stycken låtit skälmar ha framgång, »fast de böra straffas redan här
på jorden»; filosofi förenades med teologi till universitetsämne, ty
»filosofiens gagn är ej bevisat. Men skadan därav möjlig». — Under
de följande åren till 1854 förklarades slavofilerna farliga genom
teorier om demokratiska principer i det forna Ryssland; statsrådet
Lip-randi började inspektera privata boksamlingar; Turgenjev häktades
och internerades därför att han kallat Gogolj en stor författare;
»Onkel Toms stuga» förbjöds i översättning, likaså förbjöds en tavla
föreställande »Sankt Josef Patriarken», därför att Josef saknade gloria
och hade franskt helskägg — censorn trodde förstås, att det var Josef
timmermannen! — Sträng censur på folkvisor; sträng kontroll över
notiser rörande brobyggnader, barometer- och vattenstånd — i vilket
allt befarades politiska anspelningar! I en novell ströks epitetet
hederlig om en jude; orden älska och kyssa utbyttes i somliga romaner mot
»högakta» och »betrakta», ordet ära fick icke användas, enär det
tillhörde riksvapnet och gosudaren; kritik av kejserliga skådespelare för-
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
