Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Tsarens oro för det inre tillståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nella olikheter, skulle sällskapet bemöda sig att söka försona alla samt
efter möjlighet utjämna motsatsen mellan de kristna kyrkorna. Det
skulle också sörja för livegenskapens upphävande och utbredandet av
kunskaperna i läsa och skriva. Ingen fick meddela något om
sällskapets tillvaro åt personer, som icke biträdde detsamma eller
hoppades få inträde i det.
Av långt större
betydelse var ett manuskript,
som till underskrift
hade: »Guds lag» och i 109
korta paragrafer sökte
ådagalägga, att den
demokratiska statsordningen
var den, som Gud själv
velat, och att slaverna
såsom Guds utvalda folk
vore kallade att
förverkliga den. I slutet heter det
efter en historisk
utredning av mera än
tvivelaktig beviskraft, att Ukraina
och kosackväsendet
förverkligat den sanna
kristliga demokratiska
friheten. »Men tyskan,
kejsarinnan, denna okyska,
världsliga, gudlösa
kvinna, som mördade sin
make, har också gjort slut på
kosackernas frihet.
Ukraina dog, men det såg endast så ut, det låg i graven, men var icke dött.
Ty dess röst, som kallade alla slaver till frihet och broderskap, ljöd
i hela den slaviska världen. Ukrainas röst hördes i Polen, då man
därstädes den 3 maj beslöt, att inga herrar längre skulle finnas bland
dem och att i republiken Polen alla skulle vara fria. Och Ukrainas röst
ljöd i Moskovien, då ryssarna efter tsar Alexanders död ville jaga bort
tsaren och adeln och oskiljaktigt, men icke våldsamt med Moskva
förena alla slaver efter gudomlig föreskrift.» Detta ville Ukraina
redan för 2co år sedan. »Men despoten tillät det icke; somliga slutade
sitt liv i galgen, andra pinades i bergverken, och andra lät man tjeckes-
-189
Evstasij Augustovitj Kotzebue,
1787—1846.
Rysk sjöofficer och världsomseglare; son till den
tyske komediförfattaren K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
