Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Tsarens oro för det inre tillståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slag på hans uppmärksamhet. Den ukrainska frågan uppsteg nämligen
för första gången över horisonten. Under de sista månaderna av
året 1845 hade i Kiev grundats ett urkraino-slaviskt sällskap, till
vilket bland andra hörde professorn adjunkten Kostomarov, en
kollegiesekreterare Gulak, skalden och konstnären, teckningsläraren
Sjevt-sjenko, medlem av Petersburgs konstakademi, läraren vid Petersburgs
tredje gymnasium Kulisj, en lärare vid Poltavas kadettkår
Bjeloser-skij och studenterna Andruskij, Posjad och Markovitj. En student
i Kiev vid namn Petrov, som bodde hos Gulak, erfor, att politiska
frågor diskuterades hos honom. Han förstod att vinna Gulaks
förtroende och fick tillträde till sällskapet, som kallade sig »Sällskapet
till den heliga Kyrillus och Methodius» och sammanträdde hos Gulak.
Då denne reste till Petersburg, inlämnade Petrov en angivelse, som
föranledde generalguvernören i Kiev, generaladjutanten Bibikov, att
företaga en rad häktningar och tillsände Tredje avdelningen det
material, som anträffats vid husvisitationerna. Greve Orlov framlade i
april 1846 detta material för kejsaren, som blev icke litet bestört, då
de statuter »den heliga Kyrilus och Methodius’ sällskap» givit sig.
gingo ut på ingenting mindre än omstörtningstendenser, som
överträffade allting, som hans fiender polackerna drömt om.
Statuterna inleddes av sex paragrafer, vilka innehöllo
»huvudtankarna» : den andliga och politiska föreningen av alla slaver var det
mål, sällskapet måste eftersträva. Därvid skulle varje slavisk stam
erhålla sin särskilda självständiga ställning, och såsom dylika stammar
betraktades: sydryssarna, nordryssarna jämte lill-rvssarna, polackerna,
tjeckerna jämte slavinzerna, lauzitserna, illyro-serberna jämte kroater
och bulgarer.
Varje stam skulle erhålla en folkregering, och fullständigt rättslig
jämlikhet skulle upprätthållas bland dess medlemmar. Allt efter börd
och kristlig bekännelse. Regering, lagstiftning, egendomsrätt och
bildningsstånd skulle vara villkoren för deltagande i regeringen.
Slutligen skulle en allmän slavisk riksdag bestå av representanter för alla
stammarna.
På »huvudtankarna» följde de »förnämsta föreskrifterna». Enligt
dessa förpliktade sig varje medlem av sällskapet med ed att ställa
alla sina krafter, sin förmögenhet och sina förbindelser till förfogande
för sällskapets ändamål och att varken genom förföljelser eller tortyr
låta förmå sig att förråda dess medlemmar. Skulle några av dessa
falla i »fiendens» händer, skulle sällskapet bistå och hjälpa hans familj
i nöden. Som mellan de olika slaviska stammarna finnas konfessio-
-188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
