Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Revolutionsåren 1848-1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troget undersåtligt ruttna vi uti vårt träsk» . .. Sakrevskij, menar den
vassa författarinnan drömde måhända om att förgripa sig på vsätki
(bestickningsgåvor). »Vilken dårskap! Den är märgen i våra ben,
blodet i våra ådror, det ha vi insupit vid våra mödrars bröst» . . .
Visserligen försummade icke Tredje avdelningens chef, greve Orlov,
att meddela kejsaren dessa verser, men grevinnan var redan förbjuden
att vistas i Petersburg, och kejsaren fann bäst att icke genom
ytterligare åtgärder på nytt fästa uppmärksamheten på henne.
Icke heller utgången av fälttåget i Ungern till Österrikes hjälp
utföll till kejsarens belåtenhet. Nikolaj hade vid underrättelsen om den
ungerska revolutionsgeneralen Görgeys kapitalution vid Vilagos i
brev till kejsarinnan uttryckt sin stora glädje över att denne givit sig åt
ryssarna och därtill uttalat sin bön, att Görgeys skulle få stanna i
Ryssland och där sluta sina dagar; han var en man med ädel
karaktär....» Detta hopp gick emellertid icke i fullbordan. I Österrike
kände man Görgeys kapitulation för de ryska trupperna såsom en
skymf och var alldeles icke benägen att visa den mildhet, varom tsaren
lät storfursten-tronföljaren, som sändes till Wien bedja den nye
österrikiske kejsaren utöva. Den österrikiske generalen Haynau — en av
de värsta militära blodhundar, den nyare tiden har att uppvisa —
gjorde för sin del anspråk på äran att ha framtvungit Ungerns
underkastande. »Den österrikiska armén jubTar, att det varit den, som i
sex drabbningar slagit fienden ända till förintelse och nu avgjort den
Görgeyska kårens underkastelse», skrev han i sin armébulletin.
Fästningen Arad hade emellertid icke givit sig åt österrikarna utan åt de
ryska Roditzki-husarerna. Görgey blev visserligen benådad, men fick
sig Klagenfurt anvisat till förvisningsort. Sex dagar därefter
uttalade Haynau sin obarmhärtiga dom över de övriga kapitulanterna vid
Vilagos. »Över chefer, deputerade och officerare förbehöll jag mig
vidare förfogande, som består däri att jag låter hänga alla cheferna,
skjuta de österrikiska officerare, som tagit tjänst hos fienden, sticka
in de ungerska officerare, som förut varit i vår tjänst antingen
såsom civil eller fältväblar, i armén såsom simpla soldater. Detta
avskräckande exempel är jag skyldig armén och världen. . . »
Tsar Nikolaj hade till gemål Fredrik Vilhelms III :s dotter, Charlotte,
såsom rysk storfurstinna kallad Alexandra Fedorovna, och förhållandet
såväl till hans svärfader som till hans svåger Fredrik Vilhelm IV var
-207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
