Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Revolutionsåren 1848-1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Österrike icke förmådde betvinga det upproriska Ungern och
Siebenbürgen, anmodade general Puchner i januari 18^9 ryssarna
om hjälp mot den i Siebenbürgen med stor framgång opererande
insurgentgeneralen Bem, och under de första februaridagarna inryckte
10,000 man ryssar i Kronstadt och Hermanstadt, ehuru icke med bättre
framgång, än att de
redan i mars av Bem
drevos tillbaka till Valakiet.
Som emellertid kejsar
Frans Josefs ställning
blev allt farligare,
vände sig kejsaren till
tsaren med bön om hjälp,
och då denne befarade,
att polackerna kunde
gripas av
upprorsrörelsen, biföll han den
österrikiska härskarens
begäran och lät furst
Pa-skievitj i spetsen för en
invasionsarmé den 18
juni övergå Karpaterna
och infalla i Ungern,
där ungrarna visserligen
till en början vann
några segrar över den ryska
arméavdelningen, men
deras överbefälhavare
och diktator Arthur
Görgej slutligen med 23,000 man måste kapitulera den 13 augusti vid
Vilagos och även andra kårer sträckte vapen. Triumferande skrev
Paskievitj till tsaren: »Ungern ligger för eders majestäts fötter».
Tsaren belönade visserligen Paskievitj med särskilda utmärkelser, men
var likväl icke litet förargad över att hans armé betygade de besegrade
ungrarna sina sympatier.
Med verklig förbittring har Nikolaj I sett Preussen bli en
konstitutionell stat och börjat förhandla om genomförandet av förslaget om
det tyska enhetsförbundet. I Varsjav, dit hans svåger, Fredrik
Vilhelm II, sände ministerpresidenten greve Brandenburg och där också
kejsar Frans Josef, prinsen av Preussen och Österrikes utrikesminister
-209
Ivan Feodorovitj Paskievitj, greve av Erivan,
furste av Varsjav.
1782—1856.
Ryssland och dess tsarer III.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
