Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Krimkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vän och förtrogne, greve Orlov, kunde till den preussiska
premiärministern von Manteuffel ganska kritiskt säga: »Konsten att regera
består i att i rätt tid smeka och i rätt tid giva en örfil; kejsaren har
i orätt tid givit Porten en örfil och sitter nu fast i smörjan». I
oktober förklarade Porten käckt, utan att avvakta hjälp från några
bundsförvanter, tsaren krig, och
i november ryckte Omer Pascha
över Donau för att uppsöka
ryssarna i själva Yalakiet, som
dessa betraktade såsom sitt
byte. I den blodiga drabbningen
vid Oltenitza den 2 november
ledo ryssarna ett kännbart
nederlag, och vid Kalafat
lyckades turkarna uppresa ett
bålverk, mot vilket ryssarnas alla
angrepp skulle stranda, liksom
de också måste upphäva
belägringen av Slistria. Visserligen
lyckades den ryska viceamiralen
Nachimov den 30 november att
i Sinopes hamn borra en turkisk
eskader i sänk, men tsarens
glädje över denna vapenbragd
dämpades snart av
underrättelsen, att Frankrikes och
Englands förenade flottor inlupit i Svarta havet. Mera behövdes
icke för att få tsarens vrede att upplåga, och nu avbröt han
cckså de diplomatiska förbindelserna med London och Paris. Den
27 mars 1854 utfärdades därpå krigsförklaringen i London och Paris,
sedan England och Frankrike redan den 12 mars ingått förbund med
Turkiet. I Paris undertecknade därefter de båda makterna sinsemellan
ett förbund den 10 april, i vilket de förpliktade sig att trygga Turkiet
mot alla obilliga ryska anspråk och upprätthålla den europeiska
jämvikten; de övriga makterna skulle inbjudas att biträda detta förbund.
Den 2 december ingick Österrike ett förbund med de båda
västmakterna, vari kejsarstaten vid Donau förpliktade sig att icke träffa någon
separat överenskommelse med Ryssland och, för den händelse fred icke
kunde åstadkommas till årets slut, underhandla om ytterligare
åtgärder ; komme i så fall Österrike att deltaga i kriget, skulle det med
Viceamiral Nachimov,
1803—1855.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>