Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Böndernas ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i de nordliga, ogänstvänliga skogarna, kunde man ingenstädes undfly
Moskvafurstens tunga hand.
Ännu var den livegne likväl i besittning av de rättigheter han förut
haft, med undantag av flyttningsrätten. Ännu kunde han såsom en
fri man träda inför domstol och hade frihet att ägna sig åt handel
eller hantverk och ingå alla slags kontrakt samt arrendera jord. Men
även denna frihet skulle snart försvinna. Då regeringen band
bönderna vid torvan, förbisåg den att följden härav småningom skulle bli
den, att då förhållandet mellan godsägaren och bonden icke längre
bestämdes genom frivilliga kontrakt, utan gjordes oupplösligt, den
svagare parten snart skulle gå under för den starkare, så vida han
icke skyddades av lag och regering. Långt ifrån att söka skydda
lantbefolkningen mot godsherrarnas förtryck, sökte den icke ens genom
några lagliga bestämmelser fastställa de ömsesidiga förpliktelser, vilka
bort finnas mellan de båda klasserna. Följden av denna
uraktlåtenhet blev, att godsägarna pålade bönderna vilka skyldigheter de
behagade. I saknad av lagliga medel att framtvinga dessa skyldigheters
fullgöranden, infördes småningom på godsen en patriarkalisk
rättsskipning av samma slag som den, vilken utövades över trälarna, med
penningböter och kroppsstraff såsom medel att kuva de motspänstiga.
Härifrån gingo de snart ännu ett steg längre och började sälja sina
bönder utan den jord, på vilken dessa bodde. Detta var ett
uppenbart överträdande av lagen, enär bonden aldrig förklarats för
godsherrens privata egendom. Regeringen stadfäste med sin tystnad vad
som redan blivit en vana och lade till och med skatt på dylika
försäljningar, som om det varit handel med slavar, och slutligen blev rätten
att sälja bönder utan jord lagligen erkänd genom åtskilliga kejserliga
ukaser. Visserligen ägde den gamla kommunala organisationen
fortfarande bestånd på godsägarnas egendomar och hade aldrig berövats
sin myndighet, men var alldeles oförmögen att med maktspråk skydda
sina medlemmar. Allt motstånd kunde nämligen besegras därigenom,
att godsherren sålde sina bönder eller förvandlade dem, som satte sig
emot hans vilja, till husträlar.
Den lilla återstod av rättslig ställning, som bönderna ännu innehade,
i det att de voro strängt skilda såväl från husträlarna som från
dem, vilka hade fri flyttning, försvann fullständigt under Peter den
store och hans efterträdare. För att kunna genomdriva sina
jättereformer behövde Peter årliga inkomster av helt annat slag än hans
-240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
