- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. II avdelningen /
256

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII. Den ryska Miren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

]) E N R Y S K A M I R E N

MED DEN NYA ORDNINGEN KALLADES UNDER
förändrade förhållanden en urgammal rysk institution,
bykommunen, mir, åter till liv, en egendomlig
samhälls-inrättning som uppåt tager sig ut nästan som en
fristat, men nedåt verkar som ett tyranni, för vilket i grunden
ingenting är förbjudet och som ålägger sina underhavanden eller
bykommunens medlemmar ett tvång, som i mångt och mycket visat sig
vara värre än den gamla livegenskapen. Till alla andra
missförhållanden och olyckor i det stora ryska riket har också miren icke minst
bidragit genom sin organisation, som för de »frigjorda» bönderna
varit snart sagt mördande.

Miren har i själva verket varit en av huvudorsakerna till det ryska
bondeståndets utarxnande, och då den inrättades för att förenkla
emancipationen 1861, måste de agrara förhållandena gestalta sig
revolutionärt, enär den gjorde de forna livegna till trälar i deras kommun,
i deras »mir». Genom mirsystemet bestämdes nämligen, att all jord,
med undantag av den, på vilken nybyggnader stodo, skulle vara
gemensam egendom, skulle förvaltas av byns äldste, som kunde ordna
jordfördelningen efter sitt sinne eller i samförstånd med sitt anhang på
sina icke-vänners ruin. Som jorden för varje år fördelades på nytt
mellan de familjer, vilka bildade miren, visste ingen, om han skulle
få tillfälle att bruka samma åkerlapp även för närmaste året.
Följden var, att han så mycket han förmådde utsög den jord han fick att
bruka, och fördenskull drev det värsta rovbruk. Därtill voro de var
och en tilln_ätta jordlotterna alldeles för små, alltefter gunst eller
ogunst, dumhet eller elakhet splittrade, så att de ofta lågo milsvitt

-256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-2/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free