Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII. Den ryska Miren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sämsta jord, som regeringen krediterade dem till det oerhörda prisj
scm fordrades för densamma. Enligt furst Krapotkins berättelse
betalades den jord, som hans fader, förutseende emancipationen,
styckade och sålde för elva rubel åkern, för fyrtio rubel bondelotten.
De 120 miljonerna hektar fördelades på 20 miljoner själar, vilket gör
6 hektar för varje. Scm i Ryssland treskiftsbruket är vanligt, måste
alltid en tredjedel av åkern ligga i träde, varför den räntabla delen
utgjorde endast 4 eller 4,8 hektar för varje manlig själ av
bonde-befoll ningen, därtill av så dålig beskaffenhet, att miren såg sig
tvungen att ytterligare arrendera jord till ett pris, som var dubbelt så högt
som det, godsägaren förut erhöll för densamma. Jord, som såldes till
350 procent över värdet, och arrenderades till 100 procent över sin
räntabilitet, utgjorde alltså de tillgångar, med vilka miren började sin
hushållning. Denna skuldbörda skulle till slut ändå kunnat avlastas,
om jorden fått rationell skötsel och detta legat i det personliga
intresset, men att först arbeta för staten såsom fordringsägare och
därnäst för miren, det framkallade en arbetsolust, som fullt ut
motsvarade de livegnas.
Antalet bönder har från 1861 till 1901 — enligt en beräkning, som
omfattade 40 guvernement — stigit med 34/^ miljoner. Under dessa
fyrtio år har trots jordnöden — köpts endast 12 miljoner hektar av
den adliga jordegendomen, och av dessa 12 miljoner torde före
revolutionen antagligen 9 miljoner icke ha befunnit sig i mirens ägo, utan
tillhört »mirätaren». På envar av befolkningen komme av detta
tillskott på 12 miljoner sålunda endast 0,34 hektar: för litet att leva av,
men för mycket för att behöva dö. Besinnar man, att den ursprungliga
andelen av 4,8 hektar för varje manlig själ sjunkit till 2,6, således
tillsan" mans med vad som tillköpts i runt tal 3 hektar, varav en
tredjedel ligger i träda, blir detta endast 2 hektar.
»Varje bondefamilj» säger Stepnjak, »kan, förutsatt att dess
redskap befinna sig i gott skick och den äger sitt normala antal kreatur,
utan främmande hjälp bruka 20 desjatiner (1 desjatin = 1,02 hektar)
jord, varav den kan rikligt livnära sig och betala sin skatter». Då nu
icke ens 2 hektar ge tillräckligt med bröd — i genomsnitt endast för
150 till 180 dagar om året, och icke heller erbjuda tillräckligt arbete
till sin skötsel, är den plikttrogna bonden tvungen att taga tjänst
såsom daglönare hos godsägaren. Är skörden god, förtjänar han
rikligt, är den medelmåttig, inställer sig en golodovka, d. v. s. »liten
hunger», men inträffar missväxt, blir golov, d. v. s. den allmänna
stora hungersnöden, i jämförelse med vars ohyggligheter, den gamla
-258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
