Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Anklagelselitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a n k l a g elselitteraturen
Nöjde sig narodnikerna med att skildra
tillståndet bland Rysslands bönder, arbetare, avsigkomna
och barfotingar, begynte däremot de författare,
vilkas arbeten kunna betecknas såsom
»anklagelselitteratur», att med satirens vapen angripa det ryska samhällets alla förvända
sidor, mörka och oefterrättliga förhållanden. På grund av de
förhållanden till censur och polis, i vilka de ryska skriftställarna levat, och de
orättvisor och missförhållanden, för att icke säga rentav brott, som
möta dem vid snart sagt varje steg, ha de i allmänhet haft svårt att
avhålla sig från att skriva satiriskt, då det vanligen varit förenat med
en alltför stor risk att direkt angripa missbruken. Då litteraturen i
början av 1860-talet väsentligen befriades från att klavbindas av
cen-?uren, kunde dess benägenhet för satir först rikt utveckla sig, och
med nya æran vågade den sig också ut på »anklagelsens» område, och
sen »anklagelselitteratur» blev modärn, riktade den sig särskilt mot
oredliga ämbetsmän, mot baksjisj, d. v. s. handtryckningar, och
iklädde sig alla former: novellens, komediens, ja till och med poesiens.
För »Samtidens» radikala litteraturkritiker Dobroljubov förslogo icke
rescensioner och anmälningar, varför han i tidskriften öppnade en
särskild satirisk avdelning, i vilken han själv under olika namn jämte
andra medarbetare skrev vassa satirer på både vers och prosa.
Den mest gallsprängda av alla skriftställare, som någonsin levat, en
av alla tiders största satiriker och på samma gång en skönlitterär
förmåga av första rangen, är den ryska Swift, Michael Jefgrafovitj
Saltykov, född 1826 i guvernementet T ver och son av en kollegieassessor.
I sina »Posjechonska fornminnen» lämnar han utmärkta kulturbilder
-272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
