Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bondelivskildrarne. Narodnikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen blev honom för övermäktigt, skar han halsen av sig på en
bakgata i Moskva.
Den viktigaste narodnikern är den föregåendes kusin Gljeb
Ivano-vitj Uspenkij (1840—1902), född i guvernementet Tula, död på ett
sanatorium för alkoholister. Han var trots allt en grundlig kännare
av de agrariska förhållandena i Ryssland, en kunskap som han
förvärvat genom ständiga resor i hela landet. Ju mera han inträngde i
bondefrågan, desto mera pessimistisk blev hans uppfattning av
förhållandet mellan natur och kultur: herremannaklassen var oförmögen
att förstå bönderna, och de s. k. bildade kunde aldrig vinna
böndernas fulla förtroende; slavofilernas illusioner om miren skingrade han
ohjälpligt och skildrade det fördärvliga resultatet av stadslivets
inflytande på landsbygden i sin »Sederna på Rastosjajeva-gatan» i en
landsortsförstad, där hantverkare hänsynlöst utsugas av mästare och
supa ihjäl sig. Hans oro för uppkomsten av ett byproletariat tog sig
också uttryck i mästerverket »Jordens makt» 1881, på grundvalen av
långvariga studier i guvernementet Novgorod: bonden Ivan Petrov
har demoraliserats såsom järnvägsarbetare, men »då han återkommer
till sin avlägsna bv blir han människa igen, ty jorden besitter en
förvånansvärd makt och är en rättvis, oväldig, frikostig, uppfostrande
och förädlande moder». Naturen kan emellertid i sin partiskhet vara
både grym och hjärtlös, och »fördenskull finnes något ännu högre än
naturen och det är kärleken, som mildrar kampen för tillvaron och
paralyserar den starkares rätt».
-271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
