Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. De nya reformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sialterna. Kroppsstraffen avskaffades likväl för kvinnor, med
undantag av de förvisade.
År 1864 infördes den nya domstolsförfattningen och semstvos’
lokalförvaltning. Visserligen funnos redan före 1864 domstolar, men
domarne voro iust adelsmännen och godsägarne och polisen var
rannsakningsdomare. Man kan också lätt föreställa sig, huru rättvisan
handhades vid desamma. Reformen medförde emellertid framför allt, att
domstolsförfarandet blev offentligt, rättsskipningen skildes från
förvaltningen, och domarne förklarades oavsättliga samt kunde icke heller
förflyttas. Av berättelserna om det jubel, varmed de första nya
domstolsförhandlingarna — t. ex. Petersburg den 17 april 1866 —
upptogos av allmänheten, kan man bäst bedöma justitiereformens verkan.
Naturligtvis ha reformerna först småningom införlivats med
allmänhetens föreställningar och ha icke heller införts på en gång — t. ex.
i Kiev först 1881. Likaså infördes semstvoförfattningen blott steg för
steg och endast i de 34 ryska guvernementena; men olyckan var, att
statens absolutism och centralisation önskade behålla och utvidga sitt
gamla vanliga förmyndareskap, vartill också befogenheternas
otillräcklighet och ofullständiga delning gåvo nog så många anledningar.
Städerna tillstaddes också senare än landsbygden vissa friheter, och först
år 1870 infördes den nya stadsordningen. Man hyste nämligen en stor
ångest för borgarnas frihetssträvanden.
Semstvos voro krets- och provincialförsamlingar, vid vilka under
adelsmarskalkarnes ordförandeskap ombud för adeln, stadsinvånarna
och bönderna sammanträdde, i kretsarna under 10 dagar i september
och i provinserna eller guvernementen under 20 dagar i december, för
att fatta beslut om alla ekonomiska och den allmänna välfärden
angående frågor ävensom civil- och militärförvaltningens fordringar och
statsavgifterenas fördelning. Kronan på sin reformerande verksamhet
satte Alexander II med inrättadet av jurydomstolar i brottmål och
valda fredsdomare, som likväl inskränktes till de stora städerna.
Ännu senare humaniserades den militära förvaltningen. Araktjejevs
militärkolonier upphävdes visserligen 1875, men först 1874 infördes
den allmänna värnplikten och tjänstetiden inskränktes från 25 till 15
år, av vilka sju år måste avtjänas vid fronten. Lotten avgjorde vilka
av de fullvuxna som skulle uttagas till militärtjänsten.
Slutligen uppnåddes mera ordning även i finansförvaltningen, och
från år 1862 offentliggjordes finansplanerna och budgeten, varigenom
den allmänna uppmärksamheten riktades på uppgiften att återställa de
fullständigt förstörda statsfinanserna. Från år 1866 offentliggjordes
-279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
