Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. De nya reformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också statskontrollen. Några beskattningsreformer infördes visserligen,
och sålunda upphävdes den fördärvliga förvaltningen av
brännvinsut-skänkningsskatten 1863 och saltskatten 1880, men skatteskruven
tilldrogs likväl allt hårdare. Allt detta oaktat kunde budgetens deficit
under Alexander II icke undanröjas. Kriget med Turkiet hade kostat
mycket, och nu måste också järnvägsbyggandet påskyndas samt
penningar anslås till skolor och nya institutioner. År 1855 utgjorde de
ordinarie statsinkomsterna 264 millioner rubel, men hade redan 1888
stigit till 651 millioner. Vid slutet av Katarinas regering utgjorde
statsskulden 215 millioner, vid slutet av Alexander I :s regering hade
den stigit till 1,345 millioner, och denna summa växte orimligt under
Nikolaj I och hans efterträdare, trots den bättre finansförvaltningen.
Även till skolväsendet sträckte sig reformerna. Den inskränkning
i antalet studenter, som skulle få finnas vid rikets universitet och som
förfogats av tsar Nikolaj I, hade verkat därhän, att slutligen icke
mer än 2,300 studenter funnos i hela Ryssland. Alexander II
upphävde nu de av sin företrädares ukaser, vilka inskränkte studenternas
antal, och utsträckte också undervisningens frihet. Universiteten
erhöllo en större autonomi och lärofrihet. På hösten 1856 tillstaddes
sålunda t. ex. studiet av de europeiska staternas desförinnan förbjudna
statsrätt vid den juridiska fakulteten, filosofien fick flitigare studeras,
och av rent praktiska skäl måste undervisningen arbeta på utbildandet
av dugligare ämbetsmän och lärarekrafter. Studenterna blevo också
friare, och sålunda avskaffades 1861 uniformen. Studentföreningar
fingo emellertid lika litet som förut bildas och förbjödos uttryckligen
i de nya statuterna. Under Alexander II grundades två nya universitet,
i Odessa 1864 och Varsjava 1869. — Mellanskolorna och alla andra
skolor främjades visserligen mera än under Nikolaj I, men folkskolorna
som Ryssland allra mest behövde, gynnades, till en del av av brist
på penningar, mindre än allmänt — även från regeringens sida —
fordrades. De nyinrättade semstvos åtogo sig likväl med större energi
folkskolorna, och om det allmänna intresset för dessa och
folkbildningen vittnar uppträdandet av framstående pedagoger och
skriftställare, såsom Pigorov, Usjinskij, N. A. Korf ävensom Leo
Nikolajevitj Toltoj m. fi. I själva verket har den ryska folkskolan uppstått
först efter bondemencipationen; dessförinnan bekymrade man sig från
statens sida endast om aristokratiens och ämbetsmännens bildning.
Även militärkolorna förbättrades.
Alldeles nytt var vid denna tid, att också kvinans offentliga
bildning började utgestaltas. Den tillväxande bildade klassens ävensom
-280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
