Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. Den ryska intelligensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På 1840-talet började emellertid en verklig önskan att göra något
framträda, ehuru målet för vad som skulle uträttas ännu befann sig
långt utom räckhåll. Allmänna opinionen iklädde sig icke heller längre
de former, salongerna angåvo, utan gestaltades fastmera i de intima
kretsar, i vilka de bästa huvudena under oändliga diskussioner skärpte
sina gåvor, ehuru de liksom sina föregångare saknade intiativ och
sällan läto handling följa på orden. De intellektuella representerades
snart icke längre av de högre klasserna, såsom under århundradets
första årtionden, utan stodo närmare folket, än vad deras föregångare
gjorde, och västerns demokratiska rörelser funno en stark återklang
hos dem. Det stötte emellertid på stora svårigheter att övervinna det
inrotade föraktet för den livegna, och för de bildade, som tillägnat
sig västerländska idéer och föreställningar, var det ingalunda lätt att
närma sig den obildade massan, som hängde fast vid jordtorvan och
mot försöken att väcka dess intresse för upplysning satte detta äkta
ryska tröghetsmoment, vilket så betecknande uttryckes i orden nitjevo,
d. v. s. »ingenting», och avos, »vi få väl se».
De inflytanden, vilka sålunda påverkat de intelligenta och de
bildade klasserna, kunde emellertid icke förbli utan alla verkningar även
på den ryska bonden, vilken i sin ordning småningom också kom
in på samma tankebanor som intelligensen och blev antingen konservativ
eller omfattade framåtskridandet, i alla händelser blev oppotionell, till
och med reaktionär, såsom de talrika uppror han gjorde nogsamt visa.
Visserligen kan han i regel icke läsa och skriva, men blotta läsandet
gör det i alla händelser icke — musjiken iakttager och tänker och
iakttager och tänker ofta icke sämre än hans skolade lärare. Han ser
de tekniska förändringar och förbättringar, som möjliggöras av
vetenskapen, hör ett och annat uttalande, som tjinovniken låter undfalla sig,
eller vad officeren, köpmannen och agenten har att säga; han får veta vad
som händer i »Piter» (Petersburg) ; han läser, om han kan läsa, och
meddelar vad han läst; hans grannar i byn komma från staden, och
såsom arbetare och soldat kommer han ut i världen, ser och
förspörjer på sin egen kropp ämbetsmännens godtycke och popernas
likgiltighet; han svälter och lider, lider och svälter, blir oppostionell
och revolutionär.
Då intelligensen pä sjuttiotalet »går ut bland folket» och börjar
praktiskt genomföra sin upplysningspropaganda, finner den för den
skull jordmånen icke alldeles oförberedd, varför påståendet, att denna
narodnikis väckande verksamhet icke uträttat något, saknar grund.
De kriser, den ryska bonden — icke blott intelligensen — genomgått.
-286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
