Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII. Nihilism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att människorna över huvud ryckts ur sina levnadsvanor och
samhällskretsar och isolerats, kan man ana — »ett hav av tårar och blod, ett
dödens rike» (Masaryk).
Revolutionären har i Ryssland ofta blivit proletär och deklasserad,
förlorat allt intresse för kulturen och bedömt samhället och dess
organisation från denna inskränkta ståndpunkt. Med all sin realism och
realistiska nihilism har icke blott den ryska terroristen, utan även den
ryska liberalen och framstegsivraren något oroligt och nervöst, som hos
honom både i andligt och socialt hänseende påminner om nomaden och
aldrig unnar honom en varaktig stad. Man har också i honom velat
se en förening av munk och kosack eller pilgrim. För den ryska
terroristen har — icke sällan mot hans egen önskan — en återgång icke varit
möjlig. Av regeringen och det officiella samhället mottogs han icke,
så vida han icke i sina förra fienders händer ville bli ett viljelöst
verktyg. Fall ha visserligen förekommit, att en revolutionär skriftställare
och ledare offentligen övergått och slutit sig till motståndarens läger,
men att han för den skull lugnt stannat hemma och arbetat, har icke
förekommit. Så ofta ett stillestånd inträtt i Ryssland, har den ryska
revolutionären sökt sig en revolutionär verksamhet i främmande länder.
Sådana män som Stepnjak ha deltagit i upproret i Herzegovina och i
kuppen i Benevento, andra ha medverkat i Pariskommunen, och Bakunin
var modellen till Turgenjevs Rudin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
