Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII. Nihilism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod tsaren närmast och bevarade denna sin ställning i hela 17 år.
Katkov uppträdde också såsom fosterlandets räddare, då han öppnade
gammalryssarnas ögon för liberalernas landsförräderi, "dessa ryska, de
västeuropeiska träskföreteelsernas apor", såsom han kallade dem.
Katkov, som tillropade tsaren: "Våra inre förrädare äro farligare än de
utländska", förmådde honom också att "med stålkvasten utan
förbarmande sopa rent dessa inre förrädares Augiasstall.» Det
kompromete-rade sällskapet Zemlja i Volja och alla liberala och radikala klubbar
undertrycktes brutalt, och deras ledare, bland andra också kritikern och
skriftställaren Tsjernysjevskij, förvisades till långvarigt tvångsarbete
i Sibirien. Tsarismen återupprättade det lugn, som passade densamma
och som Katkov älskade, ’Kadaverlydnaden’.»
Alexander var emellertid klok nog att fortsätta sina reformer och
på detta sätt draga marken undan fötterna på icke blott de klandrande
elementerna i folket, utan även i samhällets övre kretsar. Till och med
nihilisterna vände sig till honom och trodde på hans refomverk. Man
tog anställning i den nyskapade »självförvaltningens verk och
inskränkte nihilismens verksamhet till den estetiska litterära kritikens
område, till striden mot samhällsutväxterna, mot lögn och hyckleri.
Noga taget har man med nihilism egentligen endast att förstå tiden
mellan 1863 och 1872, »de problematiska naturernas», »det jäsande
unga vinets tid», vad som är förut, var liberaliserande
reformradikalism, politisk intransigens, och vad som kom efteråt propagandistisk
socialism och anarkistisk terrorism! Karaktäristisk för de
»problematiska naturernas» rent nihilistiska tid var det till plan, utförande och
tendens lika dumma attentat, som Karakosov den 4 april 1866 begick
mot tsaren. En av ett halvt dussin storhetsvansinniga studenter
bestående klubb, »Helvetet», trodde sig genom ett skrämselskott mot
tsaren kunna revolutionera hela Ryssland och tvinga Alexander att
avsäga sig regeringen till förmån för den liberala, reformvänliga
storfurst Konstantin. Karakosov sköt i luften, greps och hängdes, hans
kamrater sändes till Sibirien, olyckligtvis tog regeringen, som
utspanade, att »Helvetesklubben» stod i förbindelse med den röda
interna-tionalen, som stiftats av anarkisten Bakunin, attentatet för mycket på
allvar i den oriktiga troil, att hon kommit en nihilistisk-anarkistisk
sammansvärjning i stor stil på spåren.
310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
