Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Författningsförslaget. Alexanders död. Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Överste Dvorketzkv, chef för polisen i Petersburg, åtföljer den sårade ryska tsar
Alexander II till Vinterpalatset.
1830 gjorde slut på kungariket Polen, hade polackerna slutit sig allt
mera tillsammans och bildade en fast samhällsmassa, i vjlken endast en
meningsskillnad förefanns, nämligen angående tidpunkten och sättet,
varpå de skulle förverkliga sina planer. De »vita», d. v. s. magnaterna
och de besittningsägande klasserna, ansågo sig böra på länge ännu
uppskjuta tidpunkten för dessa planers utförande, medan de »röda», d. v. s.
de akademiskt bildade, det lägre prästerskapet och lågadeln, den s. k.
»schlachtan», redan nu ville göra slag i saken. Liksom fäderna satte
sitt hopp till Frankrike och Englands liberaler, så väntade sig de »röda»
understöd och hjälp av nationalitetsprincipens förkunnare, Napoleon III.
Såsom mestadels plägar ske, segrade de radikala och ryckte med sig de
moderata. På årsdagen av resningen i Varsjava och slaget vid Glochov
företogos gatudemonstrationer, folkmassorna samlade sig utan vapen,
men då de icke kunde förmås att skiljas åt, ingrep slutligen
myndigheterna för att göra sig åtlydda, och detta väckte den största förbittring;
massan hade ju i själva verket ingenting gjort, men detta oaktat hade
den blivit offer för myndigheternas brutalitet. En verklig kult bedrevs
med de vid upploppet dödade; man klädde sig allmänt i sorg och
bevistade de gudstjänster, som höllos för att skärpa förbittringen.
Förgäves gjorde man i Petersburg försök med olika ståthållare: furst
Gortsjakov, generalerna Suchosanet och Lambert, och slutligen utnämn-
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
