Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII. De ryska författarna och vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En helt annan gestalt, både till fysik och moral, än Dostojevskij med
sin lekamliga sjuklighet och sin mystik är den man, som man kallat
»profeten på Jasnaja Poljana, greve Leo Nikolajevitj Tolstoj, född 1828,
död 1910 på samma gods i guvernementet Tula, där han
åttiotvå år förut föddes. Måhända har ingen stor författare —
Voltaire undantagen — blivit så firad och berömd som Leo
Tolstoj, och få torde de förkunnare av en egendomlig
livsåskådning och levnadsregler vara, vilka haft så övertygade och
talrika lärjungar i alla länder som den högadlige moralpredikanten på
Jas-naja Poljana. Om andra ryska författare — Turgenjev eller
Dostojevskij t. ex. — dolt sig bakom sina arbeten och i enlighet med de grekiska
vises råd följt regeln: »Dölj ditt liv», så är Tolstoj däremot i sitt slag
en i detta avseende alldeles motsatt företeelse. Ingen har nämligen i
alla sina arbeten från det första till det sista så utförligt och beständigt
sysselsatt sig med sin egen personlighet och sina egna förhållanden; så
noga redogjort för sina känslor, tankar, strävanden och handlingar.
Hans skrifter kunna också betraktas såsom en fortlöpande självbiografi.
Visserligen uppträda hans hjältar under olika namn: Irteniev,
Nech-ljudov, Olenin, Levin, Besuchov, men i dem alla är det alltid Leo
Tolstoj själv, som talat och handlat, till dess han slutligen avkastat all
förklädnad och öppet framträtt för läsaren med sina bekännelser, idéer och
sin propaganda. En mera konsekvent, ja oföränderlig person torde
knappt finnas än Leo Tolstoj, knappast heller någon, som under en hel
lång levnad så envist fasthållit samma idéer. Att han under sitt i
årtionden fortsatta sökande efter sanning därvid kommit in på bivägar,
förirrat sig, men slutligen dock funnit sig till rätta, är naturligt nog och
icke heller svårt att finna av hans egna skrifter. Detta oaktat måste
man ovillkorligen i honom skåda en av de största sanningssökare, som
icke slagit sig till ro vid någon konventionell lögn och med den äkta
ryssens obarmhärtighet hållit varje garderobstycke upp mot den ljusa
kalla dagern samt påvisat alla trådslitna ställen och nötta hål. Sådan
uppträdde han 1852 med sitt första försök, och sådan förblev han till
slutet, då han kort före sin död l de engelska tidningarna protesterade
mot kriget.
Tolstoj förlorade tidigt sina föräldrar, och uppfostrades på landet,
där han hade till lärare tyska informatorer och ryska seminarister, vilkas
undervisning lämnade så mycket övrigt att önska, att han i stället
skickades till Kasan för att fortsätta sina studier och därefter 1828 till
Petersburg. En spelskuld, som rubbade hans ekonomi i förening med
avsmaken för livet i Moskva och Peterburg, förmådde honom att resa
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
