Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII. De ryska författarna och vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stojs litterära verksamhet och stora rykte ständigt växande förmögenhet,
som slutligen gjorde honom till en mycket rik man. Då hungersnöden
1873 rasade i guvernementet Samara, begav sig Tolstoj till ort och
ställe och offentliggjorde därefter i Moskva-tidningen resultatet av sina
personliga undersökningar, vilket väckte ett oerhört uppseende.
Regeringen hade nämligen sökt förtiga förhållandena för att dölja sitt
ansvar. Tolstoj omtalade emellertid utan omsvep i enkla ordalag vad han
sett och nödgade regeringen bekänna kort och deltaga i allmänhetens
arbete att organisera den nödiga hjälpen. Det var också åt sin hustru,
som Tolstoj överlät hela sin förmögenhet eller, såsom det förklarades,
»upphörde att begagna sig av sina inkomster», då han, för att förverkliga
sina läror om fattigdomen och kroppsarbetets helighet och enda
rättesnöret för livet på jorden, ville frigöra sig från sin förmögenhet och, enligt
Meresjkovskijs uttryck, så behändigt fann »hemligheten huru kamelen
kan gå genom ett nålsöga»; han hade ju sedermera i själva verket
personligen ingenting, fastän han oavkortat kunde njuta av alla de
bekvämligheter, rikedomen erbjuder, och tillfredsställa alla de hugskott och
tycken, den tillåter.
Sin litterära alstring började Tolstoj två år efter sin återkomst från
Kaukasien, där han tyckes ha funnit sin författarekallelse. En
obarmhärtig analys, vilken sönderlägger varje skenbarligen än så god eller
ädel känsla ända in till dess sista fiber och ofta i stället för en dygd
avslöjar en moralisk brist, är utmärkande redan för hans båda första
»berättelser»: »Barndom» och »Ungdom», vilka väckte uppmärksamhet
genom den skarpa iakttagelse förmågan, den sanningssökande
oförbehållsamheten och den enkla klara stilen. Hjälten i »Ungdom» Irtenjev är
Tolstoj själv, ehuru med andra detaljer, men redan här framhöll han
skoningslöst allt det konventionella, osanna, skrymtaktiga i det liv, den
klass förde, som han tillhörde.
Under sin vistelse i Kaukasien fängslades Tolstoj varken av
naturskönheten, det äventyrliga krigarlivet eller av Grusiens sagoromantik,
men denna vistelse riktade emellertid litteraturen med en sådan pärla
som novellen »Kosackerna», där Olenin, d. v. s. Tolstoj, lärde känna
land och folk, kosackerna vid Terek och deras strider med bergsborna
i den rika naturen, och i synnerhet trion; kosackflickan Marjana, i
vilken han förälskade sig, ehuru utan framgång, och som förstörde
alla hans illusioner med ett brutalt: »Gå bort, äckel»!, den unge kosacken
Lukasjka, som hon föredrager, och slutligen den gamla kosacken
Jerosjka, som på sin ålderdom ännu är jägare. Genom umgänget med
dessa personer, men i synnerhet med den gamla jägaren, ett förkropps-
394
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
