- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. II avdelningen /
425

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII. De ryska författarna och vitterheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

existenser från samhällets botten eller från f. d. ryttmästarn Kuvalkos
nattasyl, detta partitagande för de starka och deras rätt till livet, bildade
raka motsatsen till den ryska litteraturens altruistiska, humanitära
huvudriktning och har försäkrat Gorkij om hans nästan exempellösa
framgång hos ungdomen och hos alla missnöjda, vartill i utlandet kom
behaget av det etnografiskt
nya, ehuru Gorkij i
»Nattasylen», liksom i sina övriga
dramatiska stycken, visat sig
vara ännu mindre dramatiker än
Tjechov. Hans område är
också inskränkt; i grunden
känner och beskriver han endast
bosiaker, varemot hans svaga,
viljelösa småborgare långt fö
re honom äro gamla bekanta.
Lika inskränkt är hans konst.
Så länge hans råa hjältar
lämna fritt lopp åt sin brutalitet,
okväda och handla, befinner
man sig på säker mark, men
eljest råkar man genast in i
dimma och på grund, och
Gorkij förfaller till overklighet,
blir konstlad, onaturlig,
uppstyltad och moraliskt
deklamerande. (A. Jensen).

Gorkij har i sin novell
»Stormfågeln» varit
förkunnare av en nv generation, men
Europa har han icke haft något att säga, om man icke velat låta hans
gränslösa förakt för den förvekligade och för den skull till kampen för
tillvaron odugliga kulturmänniskan imponera på sig.

Till sina åsikter står Gorkij i skarpaste motsats till Dostojevskij och
Tolstoj. Mot den förres tro på lidandet som ett nödvändigt gott och
medel till fullkomlighet och dygd driver han den satsen, att människan,
därför att hon är född, också har rätt att njuta livet så fullt och rikt
som möjligt. Till den senares lära att icke stå det onda emot, är Gorkij
en svuren fiende och förklarar, att makt skall sättas mot makt, ett gift
kräver ett motgift, om samhället är dåligt, bör det angripas med alla

Efter målning av Valentin Sjerov.
Rysk författare.
Maxim Gorkij.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-2/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free