Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXXVII. De ryska författarna och vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedslående kulturbild av de ryska poperna — »okunniga, föraktade,
isolerade, vidskepliga och förkrympta, bundna vid jordtorvdn och dömda
till att förtvina både andligen och lekamligen, till att antingen förgås
genom dryckenskapen eller förlamade av isoleringens skräckfulla
tystnad, hemfalla till vanvettigt grubbel och dèn ryska ortodoxiens grövsta
vidskepelse.»
*
»Så kan man icke leva längre» ! Vid tjugonde seklets början hördes
detta rop från alla delar av det ryska samhällets, samstämmigt, från
Petersburg till Jalta, från Varsjava till Ti flis. Läkare och advokater,
apoteksbiträden och järnvägstjänstemän, arbetare och studenter,
ämbetsmän och lärare, borgarråd och lantråd, semtvos och litteraturens
och pressens representanter — med undantag av Moskvatidningens
bak-åtsträvande skribenter — alla instämde i detta rop.
Till och med de alldeles »döda» vaknade. De ända från Peter den
stores tid fullständigt andligt förlamade tröttnade på sin roll såsom
polisorgan och ville icke längre kommenderas av stabsofficerare,
husargeneraler och professorer, öppna eller förstuckna ateister, materialister,
mystiker. I »överprokuratorn» — en lika värdig titel som
»storinkvi-sitorn» — firade Tolstoj i sin bok »Lppståndelsen» den sina
företrädare värdiga »kommandir». Toporov, ett förhärligande, som censuren
likväl fann sig föranlåten att stryka. Till och med den förstelnade
kyrkan fordrade åter självständighet och ett andligt överhuvud, en
patriark. Naturligtvis ville »Toporov» icke höra talas härom.
Hur tiden förändrats! För några och sextio år sedan talade
Dobrol-jubov om de nikolaitiska stordignitärernas död och gladde sig åt, att
på detta sätt systemets stöd skulle ramla, det ena efter det andra. Hans
söner och sonsöner ha emellertid icke nöjt sig med att vänta längre,
utan ha påskyndat deras fall lika grundligt som hårdhänt. Vad har
blivit av de tider, då Moskvas ungdom höjde Katkov till skyarna.
Sedan ha Moskvas professorer protesterat mot, att universitetets vapen
längre skulle prostitueras såsom emblem på Katkovs tidning. Man har
l>esvurit regeringen att hysa förtroende för samhället, och numera ha
till och med de till kolerafarans bekämpande samlade läkarna liksom
pressen förklarat, att samhället förlorat varje skymt av förtroende till
polis och byråkrati, ty i dessa uppgår varje rysk regering.
Inför de senaste omvälvningarna i Ryssland och det ohyggliga till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:10 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-2/0434.html
