Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIX. Nikolaj II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n i k o l a j ii
Alexanders son och efterträdare nikolaj
ii Alexandrovitj, som föddes den 6 maj 1868, har icke haft
någon glad ungdom. Den förbannelse, som vilar över
Mi-chail Romanovs blod- och skuldbelastade ätt, men i synerhet
över de redan från början sjukligt anlagda medlemmarna av huset
Holstein-Gottorp — man tänke blott på Peter iii och Paul i — har
förföljt den sista romanovska ättlingen på de ryska tsarernas tron under
hela hans liv. Nikolaj ii är ett offer för sin härstamning, för sitt
skuldbelastade hus och denna egendomliga urartning hos Romanovarna,
som yppat sig däri, att medan somliga familjemedlemmar varit brutala,
med alla laster fläckade, rått sinnliga och åt den »förnäma
dryckenskapen» hemfallna världsmänniskor, de andras belastning framträtt
i kroppslig och andlig svaghet, benägenhet för det översinnliga, brist
på energi och handlingskraft. Medan Nikolaj i och Alexander iii
tillhörde den förra kategorien av denna urartning av Romanovska
familjen, låg hos Nikolaj ii fröet till den senare, och till följd av egna
sorgliga upplevelser och medfödd benägenhet till överdriven fromhet
och mellankoliskt grubbel måste helt följdriktigt den mysticison, som
var utmärkande för Alexander i och påverkats av dennes skuld i
mordet på hans fader, utveckla sig.
Nikolaj ii må kallas en problematisk natur, en psykologisk gåta, men
huvudsakligen är han en produkt av sin egen uppfostrare, och i sina
felgrepp, sina politiska åtgärder ett offer för sin egen viljesvaghet, sin
omgivning, sina officiella rådgivare och icke minst för det autokratiska
system, som han måst försvara mot upproret och som givit de
ansvarslösa, storfurstarna, ministrarna och tjinovnikerna, ett mått av personlig
makt, som de använt till folkets fördärv och förslavande, men icke till
461
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
