Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XL. De revolutionära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE REVOLUTIONÄRA
UTOM DE TERRORISTISKA GRUPPERNA OCH
undergrupperna funnos, då Nikolaj II tillträdde regeringen
några dussin hemliga ytterlighetspartier, som dock endast
voro teoretiskt färdiga med hänsyn till sina program:
således ingen brist på oenighet. Endast i ett avseende, nämligen angående
kamporganisationen, som i anseende till polisens spion- och
angiverisystem, krävde »största möjliga enighet och strängaste disciplin bland de
förbundna», fans överensstämmelse. De skulle nämligen underordna
sig »förbundens förbund» och det centrala »kamputskottet». Det var
nämligen klart, att reaktionärernas seger haft sin orsak huvudsakligen
i de revolutionäras brist på organisation och system. Blodsöndagen i
Petersburg, arkebuseringarna i Moskva, Varsjav, Charkov o. s. v.,
utgången av myteriet på slagskeppet »Potemkin», allt detta bevisade mer
än tydligt, på vilken vulkan alla ryssars självhärskare regerade och var
ingalunda en följd av tsarismens goda, utan av revolutionärernas dåliga
organisation.
Professor von Reusner uppräknar »18 egentliga revolutionära
grupper», men år 1900 funnos ändå flera, även. om man icke medräknar
sådana lokala föreningar som »de revolutionära bondeförbunden». Man får
icke heller glömma de många anarkistiska klubbarna o. s. v., och i själva
verket är också den revolutionära härvan så intrasslad och virvarret
så kaotiskt, att det är nästan omöjligt att ens helt flyktigt skildra dessa
i varandra övergående partiers historia och program.
I december 1905 synes emellertid de organiserade partiernas ledare
ha insett, att den revolutionära rörelsen måste vara enhetlig och att
detta låg i de gemensamma strävandenas intresse. »Hämnd och frihet till
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
