Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XL. De revolutionära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varje pris!» blev efter den 22 januari 1906 lösen; förbittringen över den
»sicilianska aftonsång», vilken tsarismen beredde folket den blodiga
söndagen den 22 januari, ryckte lötsligt socialrevolutionärernas mera
terroristiska parti i spetsen, och med få undantag samlade sig också deri
nihilistisk-industriella intelligensen kring deras banér. Detta
kollektivis-tiska, nästan anarkistiska parti ville skaffa fri jord genom
expropriation, skapa bonde- och kapitalistisk-industriell kollektivism, socialistisk
federation, självstyrande kommuner, endast med vederbörlig hänsyn till
de nationella strävandena, avgiftsfri skolundervisning, kyrkans skiljande
från staten, konfiskering av döda handens egepdom, folkmilis o. s. v.
Detta oförsonliga agressiva parti var i besittning av ofantliga
penningmedel, vilkas härkomst höljdes i dunkel, och genom sitt terroristiska
kamputskott har det utan tvivel arm i arm med de gamla terroristernas
exekutivkommitté organiserat de flesta attentaten; det lämnade också
penningar till inköp av vapen och till bombfabriker i utlandet. Det
organiserade också på sin tid i Riga en »teknisk kommission», som hade
att mottaga vapen, beväpna agenter, utdela instruktioner angående
vapens handhavande ävensom tillgodogöra sig de nyaste tekniska
uppfinningarna på skjutvapnens oclf explosivämnenas område. Den ryska
polisen uppskattar denna kampsammanslutning till 11,000 man.
Socialrevolutionärerna bedrevo också en vitt omfattande revolutionär
propaganda, hade sina egna organ, utgåvo massvis broschyrer,
proklamationer, flygblad, organiserade hemliga tryckerier och lokaltryckerier
i Ryssland och har haft stor framgång hos bönderna och den
revolutionära intelligensen. »Blodsöndagen» i Petersburg medförde för partiet
en fördel, som regeringen visserligen icke förutsåg med kosackernas
och polisens skräckinjagande dater, den förenade nämligen
socialrevolutionärerna med de dittills mot dem fientliga revisionistiska
socialdemokratiens doktrinärer och uppkallade till och med de moderata borgerliga
partierna till strid. Den 25 januari, tre dagar efter den »sicilianska
aftonsången», vilken i Petersburg föranstaltades på folket av den
beväpnade makten, riktade ledarna för den ryska socialdemokratien, G.
Ple-chanov, P. Axelrod, N. Vlorav, Leo Deutsch och Vera Sasulitj en
proklamation »Till den civiliserade världen», att »ryska folkets enda
räddning låg i det ryska proletariatets seger; tsarismen vore överallt
ett stöd för reaktionen och dess förintelse för den skull en strid för
den europeiska civilisationen mot barbariet. Med gevärs- och
kanonkulor hade tsaren besvarat det demonstrerande folkets bön om
inkallande av en försonande församling. På detta oerhörda slaktande av
kvinnor och barn hade Petersburgs proletariat svarat med ropet: Död
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
